Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADA
ning på ansökningar och föreställningar från städerna till ko-
nungen skulle vara afskaffad; benämningen ofri skulle icke
längre brukas om någon af borgerligt stånd; handtverk fingo,
med undantag af några få, icke drifvas på landsbygden, utan
ensamt i städerna; dessas invånare erhöllo också rättighet att
uppstalla oxar samt befriades från skyldigheten att, på rege-
ringens och embetsmännens befallning, utan ersättning förrätta
körslor, hvilken börda nu kom att hvila ensamt på bönderna:
Särskilda privilegier blefvo dessutom för under kriget inlagda
förtjenster Köpenhamns borgerskap meddelade, hvilka såsom
dels i sig sjelfva af. mindre betydenhet, dels snart åter för-
ändrade eller upphäfna, vi här förbigå. Af större vigt både
för borgareståndet och det hela var deremot den förändring
i statens förvaltning, som af konungen skedde omedelbart
efter revolutionen. Redan den 4 Nov. 1660 upprättades de
G kollegierna, mellan hvilka de riksrådet förut tillhörande
ärenderna blefvo fördelade, nämligen: Statskollegiet för
de utrikes angelägenbeterna, och Skattkammarkollegiet för
skatte- och finansväsendet; HKrigskollegiet fick på sin lott
landmakten, A dmiralitetskollegiet flottan, samt Kansliet
justitie= och kyrkosaker, äfvensom åtskilliga andra grenar af
den inre styrelsen: Justitskollegiet eller Höiesterätt blef
rikets högsta domstol, från hvilken intet ytterligare vad fick
ega rum, Presidenterna i de fem första kollegierna (konungen
var sjelf president i höiesterätt) bildade Geheime-Staats-
raadet, def ärenderna, sedan de i vederbörande kollegium
blifvit förberedda, kommo under konungens eget ordförande-
skap till slutligt afgörande. Samtliga kollegierna utgjordes
af ett lika antal adliga och borgerliga ledamöter, och detta
ofrälse inflytande var äfven försäkradt i sjelfva statsrådet ge-
nom det stadgande, att, när saker af stor vigt der förekom-
meo, skulle, utom presidenterne, en adlig och en borgerlig leda-
mot från hvarje af de 3 kollegierna tillika inkallas. Och vid
frågor om beskattning, krig, fred och förbund gjorde sig detta
inflytande på visst sätt i ännu högre grad gällande, emedan;
vid dessas afgörande, samtliga giellsomar af kollegierna skulle;
enligt föreskrift, blifva sammankallade till rådplägning, hvilken
församling då utgjorde det stora kongeliga hofraadet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
