Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Tham, W. Några ord om K. Carl XI:s förmyndare ooch deras samtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
om de fela i skyldig keane bönderne med hotelser, om” de
vilja försöka motsägelser. | FS
Inom” sig läfva: stånden likaledes månget obestämdt för-
hållande. Så” t.’ex. adeln i sin Kklass- -fördelning: än heter det,
att två klassers röster äro gällande mot den tredjes än lem-
nas derbän, om detta kan och bör tillämpas. Att’ den hög-
sta "klässen ville äfven utom "riddarhuset göra sin högre” rang
gällande, föranledde både inom och utom rådet tvister, som
detta helst ville undvika att slita, och i hvilka Gyllenstjerna
på båda’ställena, både som äldre och yngre, uppträder som
högadelns: motståndare; men vid den riksdag, då han sjelf för
ordet i ståndet; hvilar frågan mestadels. Äfven krigsbefälets
betydelse var tvifvel” äriikerkastads> antingen" "det skulle ega’ en
stämma ’ vid riksdagarne, eller ej. och dess anspråk blefvo ej
utan "obehag, under ofta nämnde herres inflytande, afvisade.
För öfrigt förekomma frågor sådana, som om de adlade kung-
liga ”sekreterarhes "rättighet till säte och stämma på riddar-
huset, medan de sina förtroendeéposter innebafva; om adlade
biskopssöners rättighet dertill, medan deras fäder sitta i preste-
ståndet; å en annan sida, om det anstår adelsmän att vara
borgmästare och att bekläda andra skrifvareembeten. Bland
ihärdigast försvarade prerogativer var att ej af de andra stån-
dens: bögig bero, och att FT i ENE eller fall
rg Ts Jemnbredd’ med dem. |
De ofrälse stånden betydde ännu föga i sjelfva gbröB
rn alltmera, och ännw mera hoppades de af
framtiden. De stärkte sina krafter någon gång, särdeles 1672;
genom förening” till gemensamt motstånd, ja! angrepp mot
adelns företrädesrättigheter. "- Bönderne hade ej tillträde till
sekreta ’ärender, nen lemnade detta ej utan anmärkning. "Inom
sig :hade’ presterne vid denna tid ej mycken strid ella
högre och lägre presterskapet, men väl söndrades det af ti-
dens religionstvister, för enskildas personliga förhållande till
de för sina "meningar angripne. Bönderne hade sin uppmärk-
samhet ej litet fästad på dem af sina ståndsbröder, som kom-
mit under frälse, äskade deras deltagande åtminstone i riks-
dagskostnaderna ; men förgälves. Sjelfva valet af” ”berredags-
»”»
mån” i detta stånd synes oftast hafva berott af kronans be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
