Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Tham, W. Några ord om K. Carl XI:s förmyndare ooch deras samtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
fallningsmän, SE dock ej SNR GENE SLU och
rättelse.
Vi tillägga, att samtliga stånden i mera än ett fall röja
äfven nya, ej i regeringsformen grundade anspråk mot rådet:
såsom år 1668, att ega rätt vid tillsättande af konungens lä-
rare och guvernör. "Äfvenledes mottogo de klagomål af ’så-
dana , som ansågo Sig förnärmade i rätts-, någon gång i be-
fordringsväg; men stannade dock vid att rekommendera veder-
börande hos regeringen. I förra afseendet förekomma äfven
sådana mål, som visa det frälse ståndets öfvermod mot de
ofrälse, eller den högre adelns ’mot den lägre, såsom Flygges
och Oldekops processer. Presterskapet hade sin egen doms-
rätt öfver mål, som hos” örternas andliga ER ej kun-
nat afgöras. ; S =
Fiksdågsttsköttva vexte i pilyddntet Det hette väl, att
de voro till blott för ärendenas lättare och raskare beredande.
Men år 1668 skedde, snart sagdt, allt genom dem, dock ej utan
alt anmärkningar gjordes derå. Inom utskotten voro ständerna
åtskiljda, och röstade hvar för sig; likaledes adelns särskilda
klasser, för detta stånd. Sdkleta utskottets medlemmar ut-
sågos 1664 och 1668 af ständerna, 1672 af regeringen, dock
ej utan missnöje å ständernas sida. I båda fallen befullmäk-
tigades detta utskott att handla ” med ständernas rätt; men
dörba inskränkte sig ännu till att råda, ej besluta om utrikes
förhållanden.
Om valet af ständernas gvärdibads tillkom regeringen i
allo, är ovisst, emedan både lagbestämmelser och säker häfd
saknas. Att den egde utse Tåhdönkrekalks är kändt. Dere-
mot synes örkebiskopen hafva varit sjelfskrifven taleman för
presteståndet, och i fall af” hans frånvaro, biskopen i Cin-
köping, eller annan "den närmaste i rangen; men år 1668 gaf
Enanders mindre goda förhållande till ståndet anledning till
alt draga hela frågan i tvifvel utan afgörande för framtiden.
En af Stockholms borgmästare synes reguliert hafva varit
borgarståndets ordförande, utsedd af detsamma sjelf; eller af
regeringen. Bönderne synas sjelfva hafva utsett sin taleman,
och dertill ej alltid tagit en person från samma län, än min-
dre från samma härad. Talemännens betydelse bland sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
