Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [55] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. Fortsättning och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
5, Utdrag af protokollet öfver Ecklesiastik- Ärenden , hållet
inför H. M. Konungen i Statsrådet på Stockholms: Slott d. 9
Nov. 1847. (Läroverksfrågan). TG
JM 1 innebåller blott en ringa början till de utlofvade
”betraktelserna”, och då denna upptages af en utförligare in-
ledning, och artikeln icke fortsättes i det följande, kan natur-
ligtvis intet omdöme fällas om det tilltänkta hela. Synnerlig
uppmärksamhet förtjenar den visst icke nya, men dock icke
nog ofta och kraftigt uttalade sanningen, att harmonisk bild-
ning” icke består i mångstudium och mångkunskap, utan i
grundlighet. Den, som ofullständigt och ytligt uppfattar en
mängd ämnen, varder just derigenom ensidig. Vanligen upp-
öfvas då minnet på känslans och förståndets bekostnad. Stu-
deras åter hvarje. särskildt läroämne i mån af lärjungens för-
” måga både på djupet och vidden, d. ä. på en gång grundligt
och utförligt, så sättes hela själen med alla dess krafter och
förmögenheter i odelad verksamhet och bildningen måste just
sålunda blifva barmonisk; med ett ord, den ytliga och torftiga
kunskapen är ensidig, den grundliga och fullständiga allena
allsidig. ”Med allt skäl”, säger förf., ”fästa vi oss ensamt vid
undervisningen, med hvilken skolan bufvudsakligen har att
skaffa; hvad är i dess art, i dess inrättning, som motverkar
en fri utveckling af de- individuella anlagen? Månne icke i
första rummet läroämnenas mängd, detta idkeliga ilande från
ett till ett annat, detta ständiga ombyte, hvilket icke låter
något intryck rält fästa sig förrän det undanskjutes eller för-
jagas af ett annat?” — ”Väl skulle 2 å 3 särskilda ämnen kunna
uteslutas, men dermed är föga vunnet, isynnerhet som man
kan förutse, att andra nya ämnen ovilkorligen komma att i
deras ställe inträda. Här återstår således, äfven med begag-
nande af alla didaktikens bjelpmedel, ingen annan utväg än en
arbetsfördelning.” Så långt instämma äfven vi; men då
förf. på förhand tager för gifvet, att detta ieke är möjligt,
utan att man för hvarje sådan fördelning, omfattande en väl
beräknad krets af läroämnen, måste inrätta särskilda slag af
skolor, måste vi, så vidt detta rör det egentliga elementar-
läroverket, deremot allvarligen reservera 0ss.
Om vi framdeles få se förf:s åsigter utvecklade, skola vi
icke underlåta att egna honom vår uppmärksamhet. För när-
varande vidblifve vi vår redan förut yttrade åsigt: att i ele-
mentar-läroverkets lägre stadier kunskapsämnen böra vara få
och för alla gemensamma, men alt i samma mån som ämne-
nas antal förökas och gör en arbetsfördelning behöflig, detta
lämpligast sker genom en väl beräknad valfrihet. Huru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
