Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [55] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. Fortsättning och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
mission sattes för att omarbeta densamma. På denna väg fort-
gick man så flitigt, att den ena kommissionen knappt uppbört
innan en ny sattes i stället. Sjelfva arbetet deremot drefs
så långsamt, att då ändtligen 1807 ärs skolordning antogs,
hade man derpå grubblat i nära 70 år, och ändock blef det
— ett hastverk, som knappt vunnit nådig stadfästelse, in-
nan man var betänkt på ytterligare reglementerande, hvilket
slutligen bade till frukt vår ännu gällande skolordning af 1820.
Under allt detta blef missförhållandet emellan elementarunder-
visningens ringa frukter och tidens stigande behof och for-
o
dringar allt kännbarare. Att så skulle ske, var naturligt, då
man genom reglementen sökt afbjelpa brister och olägenheter,
som egentligen hade sin rot i olämpliga läroböcker, illa be-
räknade lärokurser och läroämnen och bristande method i un-
dervisningen, i lärarnes ställning, i styrelsens olämplighet,
ensidighet, söndring och overksamhet. Inom den stora kom-
mitéen (1826 — 1829) gjorde sig först en annan öfvertygelse
gällande, att man nämligen borde närmare undersöka det onda
och angripa det i roten, och sedan dess har fråga varit, icke
så mycket om en ny skolordning, som om en genomgripande
reform. Denna åsigt blef dock icke af den stora allmänheten,
än mindre af de maktegande, nog behjertad. Den syntes sna-
rare under ett decennium försjunka i glömska, tills den lifliga
skriftvexling, som begyntes före sista skolrevisionens samman-
träde och ännu fortgår, deråt vunnit liflig uppmärksamhet och
allmänt deltagande. Att dåvarande Thronföljaren räknade sig
till de mest nitiske reformvännerna, är allmänt bekant. Och
redan under Hans första regeringsår vidtog den nye ecklesia-
stik-ministern den dittills ovanliga åtgärden, att anbefalla icke
blott eforer och konsistorier, utan samtliga skolkollegier, att
yttra sig öfver skolreformen. Någon hvar såg deruti början 3
till en ny tingens ordning för skolan; om ock icke alla kände =.
tillfällets vigt, så begagnade sig dock många deraf med kraft
och eftertryck, och verkan af en sådan opinionsyttring kunde
icke uteblifva. En icke mindre vigtig opinion gjorde sig gäl-
lande vid 1844—1845 årens riksdag, der trenne stånd nästan
enhälligt och en icke obetydlig minoritet i det fjerde före-
nade sig om ett reformförslag, hvilket, ehuru blott i allmänna
punkter framstäldt, dock vittnade, att Ständerna erkände re-
formens bebof och vigt, samt i hvad syftning den borde före-
tagas... Motstånd gjordes nu allenast af det högre presterskapet,
men äfven på det hållet voro tankarne mycket delade. Be-
arbetningarna för och emot voro emellertid lifliga och allmän-
hetens väntan blef alltmera spänd; Alla hade väntat att re-
geringen skulle framlägga ett fullständigt reorganisationsför-
SYRE
a
ct :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
