Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utt
liai am »Ogift. frukterna,, jft Cd» henne grönska
tTä-dsftDf lör Wio reg:**« det tjek salen skiner; för mig
Ugger tft tjenere sjuk, för dig gi flere, i arbete, oek fö«
«Mme» sitter N* N.
Det må vara, ett alla dem verber veeligee nyttjas nten
dativohjekt^ men» då dette objekt ken förekomma vid hvilket
verbum» aom kelat, — korn ofte finnes det ieke i latinet vid
eue? —■ och då dese närvaro eller frånvaro blott beror deraf»
om man vill tillegna någon person (eller sak) nytta eller skada
af hvad som sker, så synes det föga tjenligt till indeloingt*
grund för var berna* Ty indelningen i särskilda genera, åsyftar
väl att angifva olika egenskaper bos verberne sjelfvs, beirakr
tade: äfven utom satsen. Annars, kunde svårligen aktivet saair
msnfattaa med sitt passiv till begreppet af ett verbum
transitivem. — För att skilja intransitiverne från öfriga neutrer mår
ste man då afgöra, huruvida konstruktionen med eller utan
dativobjekt är den vanliga, aå vida man ieke vill lägga sådan
Vigt på det i de objektiva verbernas definition förekommande!
ordet, fordrar, att hvarje verb» som man. kan finna utan ob*
jekt» förklara» vara subjektivt och blott tillfälligtvis kunn»
Wifva objektivt» Detta vore dock en desto, vanskligare utväga
som alla transitiva verber kunna nyttjas utan objekt, d. v. a«
sjson subjektiva. — Vill man åter vidtaga den enkla,
utvägen att. icke genom dessa benämningar karakterisera verbero»
sjelfva*, utan blott inom satsen, så att ett verb kallac
objektivt, der det ber objekt o. a. v», så h«r man svårt att inse
något gagn af hela indelningen; namnen objektivt, subjektivtr
rent verb innebär då ingen ting annat, än att i satsen finnea.
objekt, subjekt eller intetdera, ocb delta kan man lika väl
begripa dessa namn förutan. —Sant är, att liksom de tran*
sitiva verberna kunna nyttjas såsom subjektiv», så kunna
äf-ven de flesta subjektiva i ett eller annat fall öfvergå till tran*
sitiva.. Men. ju mera verbernas genera öfvergå i hvarandra
oeb vilja flyta tillsammans, desto större är bebofvet sf skarpa
och säkra skiljemärken». Ett sådant skarpt utmärkande
kännetecken är för de transitiva verberna möjligbeten af ett
formombyte. Derigenom finner man lätt, huru få de aecuaativ*
objekter ärot, b vilka ett subjektivt verb kan tillegna sig; att
t» es. blott ett lif,. glada dagar eller dylikt kan lefva»,
oeb att således verbet lefva är ett subjektivt verb, som blott
i bogst få fall kan blifva transitivt. Men. bvari finnes oft
sådant. skiljemärke mellan intraasitiverna ocb öfriga. neutre? De
datiyobjekler, som kunna tillegnas det ena, kunna, äfven
tänkas vid det andra. Utsträcker man objektbegreppet ännu län*,
gre (såsom v&r förf* gjort), så blir svårigheten ieke mindre.
Fit EY. III. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
