Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åndamålsenligast och enklast synes det derföré vara att Uti
den tydligaste granslinien stå antingen ensam qvar eller It*
minstone utgöra genusskillnaden, hvarigenom verbernas
hufvud-klasser blifva två: transitiver och — i brist af bättre namn
— intransitiver; Denna indelning torde ieke• heller vara
mera logiskt felaktig An den af förf. använda. Den har väl
den olägenheten att bland intransitiverna räkna äfven s. k.
tillstånds verber, vid hvilka man ej tänker på någon handling,
som skulle kunna öfvergå på ett föremål. Men desto lättare
är det att föra dem till de intransitiva. Detta namns
inskränktare betydelse grundar sig på en förutsatt hufvo dindelning i
handlingsverber ocb tillstånds verber. Då hufvudklaisefna så
bestämmas, sönderfaller den förra af dem i underafdelningarna
transitiva oeh’ intransitiva handlingsverber; men grundas
indelningen på objektet, så är det väl en motsägelse att
genom namn af objektivt först antyda, att handlingen bar
ett-föremål, och sedan genom bibestämningen intransitivt till-’
kännagifva, att den icke öfvergår till något föremål. Skall
åter den öfvergång, hvilken af sjelfva orden betecknas,*
vara öfvergången till eller från passiv form, hvilket man af
JVf 63 skulle kunna tro, så blifva subjektiva ock rena verber
verkligen de mest intransitiva man kan finna.
Med den nu vidrörda frågan står den vida vigtigare i’
nära samband, hvad som bör förstås med objekt. Vår förf.
tager detta ord t en ovanligt vidsträckt betydelse. Ree. i
Frey har redan deremot anmärkt, att uttrycken passiv- och
aktiv-objekt äro vidriga för den, som rättar sig efter vanligt
språkbruk. Hvilka skäl förf. haft att bibehålla dessa
benämningar, är svårt att inse. Ett gemensamt namn förutsätter
ett gemeusamt begrepp. Frågar man nu, hvad förf. menar*
med objekt i allmänhet, så svaras Jtf 101: ”Det, hvarigenom
predikatet närmare bestämmes i anseende till föremålet för
den verksamhet, som genom predikatet utsäges om subjektet.*’
Huru skall man såsom lärare förfara,.för att få denna
definition att passa till och med på en agent? ”Bänken är gjord*
af snickaren’* är den sats, hvars delar skola utredas. Enligt
det föregående inser lärjungen lätt, att ”bänken** är sub-’
jekt, *’är gjord” predikat. Hvilken verksamhet utsäger detta
predikat om subjektet? Enligt en gammal anekdot yttrade
en resande, att i Frankrike finnes intet klimat, eller om
det är något, så är det åtminstone högst obetydligt;
men om en lärjunge svarade så om ifrågavarande verksamhet,
som resanden om klimatet, så kunde han väl icke med lika
skäl förklaras okunnig eller tanklös. Men lät vara, att man
kommer öfver denna svårighet; af snickaren skall enligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
