Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
definitionen ”bestämma predikatet i anseende till denna
verksamhets föremål.”
År således snickaren ett föremål för hinkens
verksamhet att vara gjord? Sådant förefaller mig såsom ett
våldförande af både tanke och språk. Har det åter icke varit
förfis afsigt att i M iOI lemnn den allmanna definitionen af
det geous, hvars speeies beskrifvas Jtf 100 och fiO, så
frågas med skäl, hvar detta grandbegrepp Annes, annat än i
efterskriften: Predika tets bestämningar. I sådant fall
blifva ifven adverbialerne objekter, eller, med andra ord,
objekterna sammanflyta alldeles med dessa adverbialer, hvilka
kvilka förf. på goda skil velat från dem afskilja. Alla de så
kallade aktiv-objekterna hafva äfren med adverbialerne långt
större frindskap in med de egentliga objekterne. Sjelfva
agenten ir icke blott bildad såsom ett adverbial, otan tjenar
likaväl som flera af dem att bestamma orsaken. För
sats-förvandlingens skoll, från aktiv till passiv och tvertom, genom
hvilken han dessotom lätt igeakiones, både kan och bör han
behålla sitt specifika namn agent; men om man devjemte vill
underordna honom onder något allmännare begrepp, så måste
det vil vara onder begreppet adverbial, med hvilket han har
nästan allt gemensamt, och tcke onder objektsbegreppet, med
hvilket han har iotet. Hvad de öfriga s. k. aktivobjekterna
(JU 00 D) angår, så är sant, att de allesammans kanna kallas
både föremål för och orsak till den genom resp. terber —•
undrar, sörjes, blyges ete. antydda verksamhet, — och
att således definitionen Jtf 101 på dem kan tillämpas. Men
för att försvara sitt namn af aktiva objekter, böra de å
ena sidan kanna skiljas från de s. k. passiva objekterne och
å den andra från adverbialet. Enligt deras egna definition
(ItO) tänkes ”föremålet sjelft verkande på subjektet till
åstadkommande af den verksamhet, som genom predikatet ottryckes
om subjektet." Denna definition eger likväl samma
tillämplighet för många ackosativobjekter t. ex.: Maonen beundrar
ångbåten, Modren begråter sitt barn, Sonen bekänner
sitt fel, Djuret känner svedan, Han prisar sin lycka,
börer klockslaget, ser dagsljuset etc. etc. Höra ifven
dessa objekter till de s. k. aktiva? Man kan ju ej neka att
dé verka hvart och ett på sitt subjekt till’ att åstadkomma
den verksamhet, som genom predikatet uttryckes. Gör man
dem af detta skäl till aktiva, så försvinner den uppdragna
rågången mellan dem och ackusativobjektet. Skola de åter
räknas för passiva, så är väl ingenting annat än verbernes’
aktiva bruk dertill skälet, och delta har hittills af alla
språklärare ansetts giltigt och afgörande. För att bestämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
