Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uo
«Un, aU dalivobjektets préposition 41 «Her för vanligt vit
kan utelemnas. Der detta icke låter tig göra, §8 Mir
meningen tvetydig, a8 alt det endast i tanken, ej i uttrycket, ar
vitat, om man verkligen bar elt dalivobjekt. T, ex. David
spelade för Sau! kan betyda till troat eller dyl. för
Saal eller oek blcftt inför Satl$( I det sednare fallet har
man ett adverbial till rummet, — Äfvenså torde försöket att
förvandla verbet till passivt vara det enda giltiga profvet,
bvarigenom man kan skilja dativobjektet från ackntalivobjekl
i de fall, då ingen préposition kan utsättas. Att mig <r
dativobjekt i satsen; Sången bekagar mig» kan vål ej ef 1er
nu varande apråkbrnk afgöras, annat ån genom dat
språkgehör, sam förkastar den passiva satsen Jag behagas
såsom osvensk. Af detta skäl ville jag nr exemplen i JU 117
uteslöts Haren nndflyr — Barnet bör lyda — ty mot
mitt språkgehör strider det icke att aäga Faran undflys
garna; Föräldrar böra lydaa. Äfven nyttjas undfly med
ac-kusativ: olyekone Job 15: 33 i den s. k. Carl XILs Bibel.
Gyda nyttjas åter i vårt äldre Språk med dativobjekt; lyda
Gudi, lyda sanningene, beter det; likväl är det väl. ej
o-möjiigt, att detta verb, efter den tid, då kasusändelaernn
horlföllo, ofvcrglU till verkligt aktiv; eburo ingen anktoritet
na ör mig till buds att det bestyrka. Må denna förmodan,
vara ett misstag af mig, likasom förf. mätte misstagit sig om
det nämnda undfly, — sä visa doek sådana misstag, att.
dativobjekt c t« igenkännande ’tillräckligt tager en lärjunges
skarpsinn ig be t i anspråk* Kanske kunde till och med den
upplysningen vara .god, att man vid dativebjekiet tänker sig
gagu eller skada, nöje eller olust, isynnerhet som ä ens
sidan ät och för ej äro de enda dervid brukliga
propositionerna, oeb ä dea andra dessa propositioner ieke heller alltid
bemärka ett dativelgeit. Det beter väl aldrig benägen, be-,
vågen, eller trogen för eller ät någon utan omet .någon.
Bec. i Frey anmärker, ”att skillnaden mellan satsbiadaing
oeb satsfogniag blir borttappad ock otydlig genom exemplen**,
oeb jemförer, för att etyrka sitt påstående, ”eatsbindningen”:
Katten är ett nyttigt djur; han fångar råttor med
satsfogningen: Vi t?ale9 emedan vi tänke. 1 den sednare
upplagan bar förf., förmodligen för att undanrödja bans
anmärkning, att elt nadorförstådt emedan gör den förra
meningen alldeles analog med den sednare, i stållet för detta
emedan insatt ett ty. Dermed är doek saken ingalunda
l\jelpt. Antingen det skrifves emedan eller ty, eå innebår*
dock , den sednare satsen en bestämning af den föregåendes
predikat i anseende Ull orsaken, och detta är ju kännetecknet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
