Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pA en adverbialsats. Denna otydlighet eller, om ordet
ursäktas, oreda har dock icke tillfälligtvis insmugit sig i
exemplen, utan beror af en oriktig definition af konklusive
konjunktioner (207. 3). Alldeles oriktigt ar att till dessa
hänföra dem, som utmärka att **den efterföljande satsen
innehåller grunden till den förbigående.” Enligt denna definition
skulle ieke blott ty, utan alla kausalierna emedan,
eftersom, alldenstojid, böra till konklusiven». Om detta oek
brukas hos andra författare, sä bör det väl ändå förkastas,
dA det leder till villervalla. Vi vocis kan väl icke heller
någon annan konjunktion kallas konklusiv än den, som inleder
en slutsats, icke en premiss. Genom ty och öfrign
kausaler inledas idel premisser. De verkliga konklusiven» äro
ej beller fullt riktigt definierade i 207. 5. b, då de sägas
bemärka ”att den föregående satsen innehåller grunden tiü den
efterföljande* Detta utmärker ordet emedan i meningen:
Emedan vi tänke, tale vi, hvilken kvarken vAr förf.
eller någon, som förstår hvad han menar med satsbindningar
och satsfogningar, lärer räkna till de förra. Drifver man
först nt kaosalerna genom att utstryka den förra oriktiga
definitionen 207. 3. a., så måste man se till, att de ej komma
tillbaka här, och för detta ändamål definiera konklusiverna så,
att de stå i en efterföljande sats, och der utmärka,
att densamma är en slutsats af eller grundas på
den föregående. Såsom nu förf. definierat, kan man
o-möjligen förklara, hvårföre han satt ty ensamt bland
kon-klusiverne och fört dess synonymer emedan m. fl. till
foge-orden. Rec. var frestad tro, att det skedde för
demonstrativets skull, som vid satsfogningar åtminstone kan tänkas i
hufvudmeningen ; men dA detta vid kausala satsfogningar kan
umbäras oeh vanligtvis uteblir, då premissen sättes efteråt,
såsom händelsen alltid är, då den inledes med ty, så synes
troligast, att författarens föregångare förledt honom till detta
misstag.
fråga skulle visserligen kunna uppstå, huruvida de
återstående egentliga konklusiverna böra anses bilda
satsbindningar. Rcc. i Frey misstager sig visserligen, då han sätter
likhetstecken mellan meningarne GrÖnsiskan sjunger
vackert, derföre hålles hon i bur och GrÖnsiskan
hålles i bur, emedan hon sjunger vackert. Likheten må
ftnuas i tanken, men i uttrycket finnes den ej, och med
uttrycket hafva vi hår att göra. Tage vi detta i betraktande,
sd finne vî i den sednare meningen en adverbialsats, hvilken
bestämmer bufvudsatsens predikat till orsaken; icke så i den
förra. —• Deremot kan denna förra mening anses för en sats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
