- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1849 /
151

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

bindning, b vars sednare sats utgör en sammandragen
satsfog-ning. Sådana genom sammandragning alldeles dolda
satsfog-ningar anträffas äfven bland de s. k. Oäkta bisatserne (Jtf 505
A), af bvilka blott en enda icke hörer noder samma kategori.
Till jemförelse må tjena följande exempel: Ex. (565 A) Han
bar blifvit sjok, hvilket oroar mig (oäkta bisats) ss
Han har blifvit sjok, och det oroar mig (en
satsbind-ning, som jag skulle vilja kalla oäkla).

sa Han har blifvit sjuk, och att ban blifvit sjok
oroar mig, lyder meningen fullständig utan sammandragning.
Må nu dermed jemföras:

Grönsiskan sjunger vackert, bvarföre hon hålles
i bur,— Grönsiskan sjunger vackert, (oc’h) derföre
hålles hon i bur, — Grönsiskan sjunger vackert,
och emedan Grönsiskan sjunger vackert, hålleshon
i bor, så kan man väl knapt betvifla identiteten af
samman-dragningssättet. Lika så: Elefanten närer sig af vexter;
således är han ic ke»«g ot ro fdjur, blir utan
sammandragning: Elefanten närer sig af vexter och emedan
Elefanten närer sig af vexter, så är han icke något
r of djur.

De konklusiva konjunktionerne tillkännagifva, b var helst
de stå, en sådan genom sammandragning försvunnen och dold
satsfogning. Af de 565 A. anförda oäkta bisatserna knnna de
tvenne första äfven som den sista upplösas så, att de ersättas
af satsfogningar. Af detta skäl hemställes till förf:s
ompröf-ning, om icke i likhet med kap. 17 om Förkortade
Bisatser ett kapitel må tilläggas efter det 18:e om
Förkortade Satsfogningar. Deri skulle då visas, buru bela
satsfogningar understundom kunna sammandragas till en enkel sats,
hvilken antingen blir samordnad (201 C.) eller underordnad
(565 A.) en annan mening eller sats, hvarmed den
ursprungligen varit sammanbunden medelst cn kopulativ konjunktion.

Skalle man derigenom anses fästa alltför mycket afseende
på dylika förkortningar, så torde åtminstone vara behöfligt
att från de öfriga samordnade satserna något bestämdare skilja
dem, som 20^ c. kallas grundade på hvarandra, ^såsom
utgörande oegentlig eller oäkta satsbindning. Ganska
o-egentligt är det väl man kallar en grund koordinerad med
sin följd. Både i tankan och språket förefinnes dem emellan
en väsentlig skillnad. För att i sednare afseendet satser
skola anses koordinerade, böra de väl med hvarandra kunna

byta plats. T. ex. Haren är än jKr^i|Un| > ®n han •

Ju mera en satsbindning beafsigtigar en konklusion, desto svå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1849/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free