Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knnna skie: t a. Når koavftgea erfor följderna,
lii-grade han kriget — Koanngen, son erfor följderna,
ångrade kriget — Erfarande följderna, ångrade
koanngen kriget. Dervid kan dock ett adverbial med den
snbstantira attributsatsen till det i adverbialet innehållna
pronomen demonstrativ föråndras till préposition med infinitiv.
T. ex. Gustaf Adolf stupade sedan han besegrat sina
fiender as efter det, att han hade besegrat a efter
att hafva besegrat.
Men troligen år läsaren redan trött. Befinnas mina fl
anmärkningar lika grundliga som ul förliga ; så är den i början
tillkänaagifna hufvudafsigten med dem vufhhen. En biafsigt
Vill jag ej förneka, den, att inför Hrr Språklärare legitimera
mig att yttra ett välment ord om den grammatikaliska
undervisningen i allmänhet och särskild! om* dess terminologi; men
dermed må anstå åtminstone tills den önskade legitimationen
kan anses vunnen. Endast i förbigående torde jag få
hemställa till satslärans förf., om ej några af hans svenska
termer knode saklöst utelemnas, så vida de ej kanna utbytas
mot andra bättre. De äro: Satsband eller Satsbindning,
hvilka genom sin derivation stå i ett sammanhang, som de
enligt definitionerna icke äga; Tingord, hvilket af en annan
förf. skrifves Tingsord liksom hos Hr Svedbom sjelf en
substantivsats beter Tingsats; Förord, hvilket i det
dagliga språket betyder Företal och i denna betydelse af förf.
pse. v nyttjas, samt hänförande, hvilket i dagligt tal
betyder intagande, förtjusande. De tvenne sistnämnda äro af
anförda skäl vida mindre begripliga än de latinska termerna.
Hvilken svensk skulle kanna, utan att hafva studerat* de
nyaste språklärorna, då ett hänförande förord namnes,
tänka på ett pronomen relativem och icke på ett hänryckandé
företal ? a. f. s.
[IS] Natarens Bok för Scholan ock hemmet af
’ Fredrik Schödler. Complet t i 5 delar. Första delen Physik
112 sidd. med 6 qvarlplancher. Stockholm hos Z. Hæggstrom
1847. (Pris: 1 Rdr b:ko). Andra delen Chemi 136 sidd. med
2 qv.plancber. Ib. s. fi. (Pris: 44 sk. b:ko). Tredje delen
Mineralogi (innefattande fifven Geognosi och Geologi) 110
sidd. med 2 qv.pl. Ib. s. å. (Pris : 40 sk. b:ko). Fjerde delen
Botanik, 91 sidd. med 5 qv.pl. Ib. 1848. (Pris: 40 sk. b:ko)
och Femte delen Zoologi 9 126 sidd, med 3 qv.pl. Ib. s. å.
(Pris: 44 sk. fcko).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
