- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1849 /
165

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i iHttlm» opinionen, s( tiHåtavi ost all i denna sak i
kort-kei anföra följande.

ÅnlmMét med naturvetenskapernas, liksom i allmänhet
altn kunskapers, - inhemlmtde y år dubbelt, nemligen dels elt,
Mn torde synas sera endMt oeh praktipkt, ali de
för-värf v ad* kunskapernas nytta oek inflytande på lifvet, dels ett
aMmåut, pedagogisk I, knaldende all de intellektuella
krafternas skärpande oek atkildning genom undervisningen. Det
förra afser förnämligast den mognare åldern; det seduere, oa
också närmast inverkande på ynglingens utbildningen, medför
doek följder för hela lifvet.

Det är egentligen för naturvetenskapernas praktiska nytta
sch användbarhet i lifvet, som deras stsderande hittills
vanligen varit yrkadt, oeh det såsom oaa syaes på goda skäl, då
bok den moderna tidens riktning, hvars karakter är
kom-meretoll oeh Industriell, deraf är \ beroende. Af denna orsak
har naturvetenskapernas lämplighet såsom lürsänne af mången,
som ansett’ sig* för den högre kolturens vårdare ock
beskyddare, biifvit bestridd, safir man ensett dessa kunskaper gifva
sin not en- materiell oek egoistisk riktning. Vi tro, att detts
är alt alltför mycket missförstå så väl tidsriktningens tom
näturkunnigketeos betydelse. Om kunskaper och upplysning
i allmänhet böja oeh förädla själen, sä gäller detta ej
undantagsvis om blott vissa, dem man plägar kalla humanistiska,
nian lika myeket om de a. k. realia, aom man orätt
bedöm-mer, om de- anses blott afse timligt för vä rf. Materiellt
välstånd är dels ett vilkor ock en sä att säga jordmån,
kvar-förutan ingen högm odliog trifves ock bär frukt; men dels
hlifver också sjeMVa industrien dosto mera uppböjd ock liksom
förandligad, ju mer den bedrifvet, med andliga krafter. 1
samma mån detta sker, måste väl anden anses bafva vunnit seger
öfver materien. Ook så vida man inalles vill mejdgifvä, att ’
kultiverade folkslag med förfinade hjälpmedel pch
samliålls-inrättaiogar bafva företräde framför vilda folkslag, som endast
genom phyeiskt våld möta naturkrafterna, så måste väl vårt
närvarande samhällstillstånd stå högre än förflutna tiders.
Beträffande. för ölrigt naturvetenskapernas inflytande på lifvet,
aådant det uppenbarar sig i tidens riktniog och allmänna
tänkesättet, tå är detta visserligen cj ringa, ej heller ioakränkt
till deana praktiskt industriella betydelse, utan jemväl
moraliskt, eatbetrskt ocb religiöst. Då den okunnige uti
naturtilldragelserna ser blott verkan af slumpen eller tillfälliga
or-såker samt för dess dolda krafter hyser en vidskeplig fruktan,
så uppenbarar sig deruti för forskarens öga en allmän
ordning, skönhet oeh sanutåinnrighet, ocb hela netårens verksam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1849/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free