Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15. 1. ”Substantiva utmarka hvad ett ting är” — äro
da t. ex. Gud, menniska, dygd etc. ting? Samma
anmärk-uing galler om definitioneu på adjeetivum och pronomen.
Hvarför ej så gerna begagna orden "föremäl oeh begrepp**
eller dyl.?
15. 5. Här har Förf.’ frångått den i första upplagan
upptagna, föråldrade definitionen af pronomen, såsom det ord,
”som nyttjas i stället för ett bestämdt nomen*’, i hvilken man
endast på elt skrnfvadt sätt kan inpassa Pronomina
interrogativa och indefinila, utom det alt denna förklaring är ytlig
och origtig, alldenstund det är temligen sällan som
pronomen, hvilket kanske eger dc äldsta anorna inom
ordmassan, för heqvämlighetens eller den rhetoriska elegansens skall
ikläder sig en tjenares skepelse vis-à-vis nomina. Pronomina,
säger Törneros, utgöra den formella insidan af substantiva,
bvilka utgöra den materiella ulansidan af språket, och de
förra stå i stället för de sednare icke utbytesvis och reelt
— såsom man vanligen tar saken — utan ideelt, vid de
tillfällen då substantiva antingen alls icke kunna eller ock i
tankens egen articulation icke hafva något skal att infinna sig.
Man kan således definiera pronomen så, att det är ett sådant
ord, genom hvilket den talande utmärker elt föremål, såsom
stående i en viss ställning till honom sjelf. Denna definition
är med allt skäl antagen af Hr R., likasom före honom af
Dahlström.
19. Bland önamn är Delta, den egyptiska nilön, neutrum
och indeklinabelt.
25. Här komma vi till en punkt, der förf. vidtagit en
förändring, kvarom vi ej kunna undgå att yttra några ord:
Denna förändring rör ordningen Casus sinsemellan. Professor
Madvig har i sin skolgrammatik efter Basks «föredöme på
goda skäl*) ändrat den dittills vanliga casusföljden och i
stället gifvit dem denna ordning: Nom. Voc. Acc., Gen. Dat.
Abl. — Då förf. i första upplagan af sin grammatik upptog
denna ändring, vanns derigenom den fördel, att inlärandet af
deklinationerna lättades, då de lika ändelserna fingo föras
tillsammans, äfvensom följden dememellan mera öfverensstämde
med karakteren af de särskilda casas, cn sak, son) synes
hafva varit insedd äfven af äldre grammatister, då de, såsom
t. ex. Zumpt, i Syntaxen gifva Accus, platsen slraxl efter
Nominativen och Vocativus. Att den nya ordningen ej heller
medförde några olägenheter vid undersökningen, har ref. sjelf
varit i tillfälle att pröfva, ty de lärjungar, som ej förr läst
*) Se Lans afhandling: Om Kjöunet i Sprogene. Hjöbenh. 1856
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
