Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
plprglbetecknelse pger ram (i), hvars oppkomst pr
tredjede-klinatiooen8 pluralandelse visas af Ek 1. 1. sid. 56. Äfven
i några andra v o^indre allmänt kända språk af den
Indo-Eorppeiska gruppen förefinnas analogier, som styrka dep här
ofvan förfäktade satsen. Så t. ex. inom den Celtiska
språk-famjljeo eger (enji^t Madvig, om Rjönnet S. 144) Baskiskan
en dubbel Nominativform, den epa, der subjektet frpfnträder
energiskt, handlande, den andra, som till formcp
sajp-ipanfaller med Accusaliven, hvarest subjektet år lidande
çljer i neutralt tillstånd *). I Gaeliskan är Nom. fullkomlig!
]ik Acc., bvarföre äfven Ahlwardt i sin Gaeliska Grapupatika
0 Vaters Vergleichungstafeln der Europäischen Stammsprachen
etc. S. 240 ff.) endast upptar 4 Casus, nemligen Nom?, Gen.,
Dat. och Voc.
Eftor den här gifna framställningen af luru ripga Nom.
är skiljd från Acc. i begrepp oeb till en stor del äfven i
forap, torde det ej längre synas underligt, att j flera çprâk,
såsom l. ex. Nygrekiskan, den gamla acc. i 5:djc deelinationen
jdifvit nominativ t. ex. v naryida etc. Se vidare härom
Scbi-nas* Gramm, elem. du grec moderne p. 25. DeUaipma år vål
ock fallet i Italienskan, ty ponte, nuovo torde väl snarare
få AQtagas för accusa tiver, fr§n h vilka den svaga nasalen
för-svunnit, äu för gamla ablativer, hvilkas omstöpning tordç falla
sig litet svår att förklara.
Men nu kau vara nog ordadt om denna fråga,
öfver-tygS^ om den nya uppställningens rigtighet**) och
ändamåls-enljghpt för undervisningen, kan ref. ej annat än ogilla Hr R:s
fi^faraode i denpa upplaga. För vår del tro vi, çtt det
kommer att blifva betydligt svårare att dedoeera de lärjungar^
SOQi iiUärt dekljnationerna efter första upplagan, den nya
ca-Spsordpingen, för att åstadkomma en återgång till den gamla,
äfl d^t motsatta förhållandet varit. Ocb då Hr B. väl ep
gång brutit isen och infört den genetiskt rigliga och
tvifvels-uian ändamålsenligare uppställningen, måste vi uttala vårj
Ogillande af det undfallande för dep gamla slentrianeu, hvi.F-
•) /mf. härmed Arabernas bruk att vid verba exsigtepdi sätta
predikatet i Accusativus: se De Sacy’s Grammaire Arabe, Tom. 2.
pag. 44 sqq.
**) Om man än med G. Curtius (Die Sprachvergleicbung in ihrem
Vaskiksiit nur elessisehen Philologie, Berlin 1648. £. Ô7) viH
modifiera ofvan uttalade åsigt am AccusaUvens väsende aå, att den år
det allmännaste beroendets Casus, ander det att Olriga çaaus
ahliqoi beteckna ett vida bestämdare, aab tiU en tiel åtminstone på
sinnfig åskådning beroende förhållande — om man Ifien sålunda vill
bestämma accusa ti vens väsende, så hoptrøer dock åjt^dvigs casusföljd
att bli den rigtigå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
