Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teen àns’é* allé förändringar för skadliga ‘’Neuerungen” ocl» ar
för maklig, alt söka göra sig reda för möliverita till dem —
dét undfallande, säga vi, som i den hir verkställda
Hergängen visar sig, så »mycket mer soin förf. f syntaxen vidhållit
’den äfven der flera fördelar medförande ordningen,’ock sålé*
(fes ej varit könseqvent. invändas kunde väl, ätt denna
casiis-följd strider emot alla 1 vårt land begagnade grâmmatîkor
öfver de öyare språfeeh antagna: med kvad g4r del? Det kar
ju ej fallit någon menniskä in att klandra, att allä grékiska
grammatikor upptaga Casus i Dualis i denna ordhihg.
26. Anm. 1. Månne ej genitivfindelsen ai ibland
förekommer som diftong? Nog bör inan vål Virg. Aeo. 3; &54
scandera : Aul&j in mediö, ocb icke : Aulä(i) In medio. si
fram t män ej med Wagner (Quæst. Vergib XV. pag. 433
äqq) ock Fbrbigér vill läsa : Aulai médtö.
29. t anm. t. sfiges, att ”Substantiva pi fer och ger
’(af verba féro öcb gerö) bibehålla e i casus obliqui.” Oédet
Substantiva bör utbytas mot det générellare no min a;
armiger t. ex. är ädjeelivum bos Accius: Atmigerum cOrpus,
kos Siliiis: Armiger Deus-, bos Claudianus: Armiger sureus.
Armifer stir alltid sisom Adjectivum.
32 fe Dela behandlingen af trédje deklinationen ar
nästan i allô tillfredsställähdé. Särdeles välkomna äro dé lätta
käntydhingär om stammens och ändelsernas Ömsesidiga
förbiilande, söm här och dér tinhas inströdda, äfvensom den nya
och, så vidt ref. vid étt hastigt genomögnande kunnat finna j
fullständiga tabellen öfver genitivformernas bildning.
54. 2) Bland dé ord, som bafva bide e och t i ablat.
singul., kunna ytterligare upptagas anguis (ocb örbis) se
Wé-senbergs Obss. crit. pag. 62. Dland de ord, som oftare bafva
e än i, sakna vi navis,’ hvåröm se Orélli ad Or. pro Seit«
20; 43 et Zumpt ad Cic. Verr. pag. 674. — Wesenhérg
söker äfvén 1. I. pag. 6 sqq.’ bevisa, att Cicero alltid skrifvit
sapienti, vecordi, præcipiti, audaci i ablat., när dessa ord
sta såsom adjectiva, sisöm substantiva eller verkliga
par-ticipia.
4) sedes bär enligt dé gamlä Grammätici vanligen sedum
i genit. ptur. ^
Anm. Pinnes Verkligen i plur. af fel, mel, pus, rus,
tus inera än de likljudandé casas: fclla, méfia, pura, rura,
tura? jfr ref» änm. till §. 4*7. , .
35. Likstafviga nomina propriä på es bafva genitiven på
i ej blött bos poeternä, utan den är ur dé bästa Mss. införd
feefest&dés hös Cicerö, b varpå Madvig inför flera exempel i
sin eätitiön af Cic. dè Pin. I; 5, 14 pag. 31. Jfr äfveii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
