Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Madvigs nol pag. 632, Zumpt ad Verr. pag. 858 och Haases
not till Reisigs Vorlesungen s. III.
37. I denna regel skulle vi, dl boken är bestämd
äf-ven for högre elementar-läroverk, önska nägot större
fullständighet i undantagens angifvande. Så borde t. ex. genus
hos orden på is bestämmas efter stammens och ändeisens
förhållande i genitivus : bestämmelsen att orden på nis äro
masculine kan väl vara bra, men lider af flera bär ej upptagna
undantag, såsom coronis, tyrannis, bipennis, feminina;
communia äro javenis och canis (hvilket likväl är fem. i
betydelsen jagthund, utom hos Gic. Verr.. 2; 4, 13 Canes
vena-ticos). Anguis och tigris äro vanligen masculine. Genus hos
aqualis beror på antingen man tilltänker urceus eller urna.
Canalis är rätt ofta femininum (se Forcellinis Lexicon s. v.
och Ruddimanns Instit. pag. 26, not. 35). — På as genit.
atis, finnas några grekiska neutra. — Vi medgifva likväl
gerne, att afgörandet af hvad som bör i en så beskaffad bok
som förevarande beror på subjektiva åsigter, och Hr R. som
nu eger mångårig erfarenhet och vana vid
gymnasialundervisningen, torde sjelf vara mest kompetent att afgöra, hvad som
bör anföras eller forbigås.
39. Anm. 1. Domi kallas af Förf. en gammal genitiv;
må så vara. Men enligt Moser ad Gic. Tusc. 1: 22, 51 hafva
alla de bästa Codices domui, hvilket Klotz ad Tusc. 1. 1. vill
förklara för Dativus, eller för den gamla Casus Locativus,
hvaraf nyare grammatici tro sig se spår i Cartagini,
Lacedae-moni, ruri etc. Bäst är dock att i likhet med Förf.
bibehålla det gamla, så länge man än måste säga: adhuc sub
ju-dice lis est; åtminstone är det bra vågadt af Weissenborn,
att (Syntax §. 121 f.) uppställa Locativen i bredd med de
öfriga casus. Jfr vidare för denna fråga Bopp 1.1. och Haase
1. 1. s. 62» f.
40. Ordet penus (med den neutrala biformen penum)
år commune.
45. Anm. Förf. har tillagt en i första upplagan
saknad bestämning om när nomina abstracta brukas i pluralis.
Men vi finna ej något stadgad t om deras begagnande i denna
numerus, äfven då de stå i st. f. nomina concrets. Se här några
exempel: dignitates (=s viri dignitate conspicui) Liv. 22; 40, 4.
Nobilitates (= summi viri principes) Tac. Ann. 12; 20.
O-mne8 honestates civitatis (= honestissimus quisque civis, alla
notabiliteter i staden) Gic. Or. pro Sest. 51, 109. Summa
imperia et summæ po testa tes (= högsta militära och civila
ämbetsmän) Gic. Leg. Il; 12, 31 m. fl. Jfr för språkbruket
i Grekiskan Aeschyl. Ckoeph, v. 399 Well, nol, noi cty ytgif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
