Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
çai? Tvçxtvviâtç. Se vidare den utförliga behandlingen af
fri-gau i Elleodts Explicc. ad Cic. de Orat III; 14, 53. pag.
578 sqq.
47; 5. Af flamen finnes i sing, blott nom., acc. och abl.
Endast i de likljudande casas äro i pluralis brukliga: colla,
farra, fella, mella, pura, rura, tara, flamina, murmura.
Vidare neces, paces, pices; situs, metus; acies, spes, species.
S. Pentaplota äro ej blott enstafviga ord, utan ock
nigra flerstafviga, t. ex. adeps, obices, redux, suboles.
50. Anm. 1. Till dem som behilla e må tilliggas exter,
och dexter stundom i positivus och alltid i comparatives;
öfvenså sinister. Sc 54« Anm. f.
51. Anm. 1. Egentligen borde väl denna anm. säga, att
prosaister i ablativus begagna i, poeter e. Hos comparative
deremot indas inom det klassiska språkbruket ablativen pi
e; i forekommer väl egentligen först hos Tacitus, Curtius
och Plinius.
52. Anm. 1. Läs: Nom. Acc. och Voc. neutr. piur. pi
ia hafva etc.
55. Anm. 2. Denna anmärkning, som vid första
påseende synes vara innu knapphändigare än den i första
upplagan angifna och ifven i en recension klandrade §., som
behandlade samma ämne, finner sin behöriga utveckling i 57, G.
54. Anm. 2. Skilnaden mellan piures och complures ir
raka motsatsen mot den här angifna.
55. Anm. Antingen här eller i nästa §. bör dexter
upptagas.
57. B. 2. Då Förf. här anfört falsus och vêtus, si
för-tjenade invitus väl detsamma.
2. De adjektiver, hvilka, utom de anförda, sakna
super-lativus, äro ej få. Förteckningen kan kompletteras ur t. ex.
Krügers Gramm, sid. 252.
58. B. är en behöflig, i första upplagan saknad,
komplettering till 56 och 57. A.
59. Anm. 1 och 2 äro tvenne tillägg, som väl behöfvas,
60. Här borde angifvas hvad unus framför superlativer
betyder.
65 och dess anmärkningar (om pronomen refiexivom)
äro alldeles omarbetade och hafva derpå betydligt vunnit.
67. a. Hår kunde lämpligen hafva anförts något om
begagnandet af hæc i pregnant betydelse. Vanligen (se t. ex.
Halm ad Gic. Or. pro Sulla Ifl, 52) fattar man det för
inskränkt, si att det endast skulle beteckna de talaren
närmast omgifvande föremålen, så att t. ex. i Gic. Gatil. I; 8,
21, Or. pro Sulla 1. 1. et 27, 76 hæc stode i st f. templa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
