Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deren o t inverkar detta subjekt tydligt pS verbets form, »n
att det ligger uttryckt i dess ändelse, t. ex. ituranalogt med
amatur *). Denna bestämda inverkan eger äfven det svenska
pronominet, alldcnstuud mun säger: det finnes inoevånare,
icke: det finnas**). Dessutom bör, såsom ofvannämde ree.
anmärkt, pron. det upptagas såsom subjekt efter det, såsom
subjekt hetraktadt, står i samma kategori som det obestämda
pcrsonalpronominet man (jmf. uarratur = narrant). For
öf-rigt, då satslärau till sitt föremål bar satsens form, är det
Leuues ovilkorliga skyldighet, att erkänna bvarje satsens
beståndsdel för det, som den genom sitt framträdande i
språkform tydligen visar sig vilja gå ocb galla för, om deu Aa
för tanken kan liafva en annan betydelse.
100. A. Författaren bar bär frångått den i första
upplagan vedertagna benämningen apposition samt efter Beckers
föredöme (Organ. S. 281 ff.) kallat det attributiva
förbållau-det for förhållande af kongruens, samt delat de attrihutiva
orden i Epilhet ocb appositiou, bvarigeuom uppställuiogeu
vuuuit i hcgrcppsbcslämdhct.
100. B. 1 Dr Svedboms satslära bestämmes objektet
såsom ”det, bvarigeuom predikatet närmare bestämmes i
anseende till föremålet för deu verksamhet, som genom
predikatet utsäges om subjektet.” Sedan sönderdelar hun objektet
i accusaliv- ocb dativ-, jcinle activ-objekt med sitt species
agent. Såsoin adverbial upplages ”det, bvarigeuom predikatet
närmare bestämmes i anseende till någon omständighet.”
Suhjeklsord deremot i genitivform, äfveiisoui dy lika i
ohjekt-form, ”hvilka uttrycka något subjekts förhållande till andra
ting”, häuföras till attributet. — ÅVog har ref. i många fall
haft hra svårt att komma underfund med skilnadeu mellan
aktiv-objekt, adverbial ocb attribut af subjektsord i objektiv
form, men kanhända är denna uppställning i logiskt hänseende
fullt rigtig: derom må sakkunniga döma. Såsom vida mer
praktiskt gillar ref. llr H:s förfarande att kalla alla de ord i
eu sats för objekt, ”som genom böjning bero (till formen)
af ett annat ord, samt alt kalla attribut dc ord, ”som
genom böjning öfverensstämma (till formen) med ett annat
ord”, — hvilka definitioner fullkomligt motsvara satslärans,
bestämmelse såsom en lära om satsens form. Författaren
bar ncuiligeu tagit Attribut ocb Objekt i dessa ords
grammatisk a betydelse, d. v. s. ined afseende på den form bc-
........ ■ < i
♦) «£• Atelier« Organum 4. Spidie. 2 ge Atlk 8« 251’.
**) Beitør* kunna ti ej btVer gilla, «åt Ib H tiUiUrac dtoHaimb’
tør flfwlöjigt, $. 110, Anm. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
