Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grtoppcn antaga. Härifrån bör man noga skilja- attribut» ofeftr
objekt i to g is k menirig, d. v, s.‘ med afstfendlf på bt^eppMi
såsom sådana. Om jag* t. ex. säger; gossens bok,
gossens t logiskt hänsceritle ät tribut Hit bok, men i grtfom
maVlskt hänseende år gossen# objekt till bok, emedan•
förhållandet emellan dessa tvenne begrepp, såsom styrdtfitofc
rilyrände, röjer sig i’ den formförändring (-g) nnletgtoVs^Mi
undergått. På samma satt, om jag giger: det var étf gibt
djens dag eller en dag’af gladje, vill jag visgerl i gen
^lagiskt hänseende til ligga ’dagen attributet glädjen elfcM^of
glädje; men deri gramnia Fiska formen ir i beggéfa4lëfr*4H
jektîV, då dén drtemot blir attributiv, om
utt*je|iet4#ör-ändras till: en glad’da’g. —• Ett objektkan nfta, fiftm*f#*^
ändring af sjelfva meningen, fÖrv rind las till attribéf^ och
tvertom, t. ex. Sveriges Honung eller åonungen el
SveHge‘=é: den Svénéka Konnngen.
* 107. Predikatet år antingeh slutet eller ÖppeL”
Pensa termer, äfven använda af Hr Svedbom, tro oklara) oek
brukas af andra Grammatici (t. ex. ;i den Rfihner-Wimmer»
atedfslra Gramm, p. 179) ! alldeles motsatt betydelse, flåtlre
är den gamla Indelningen i enkelt neh sammansatt predikat.
Anm. t. Om ko pulan, se Madvigs Bemerkungen fiber
åersebied.* Piincte elc. S. 67, Becker 1.1. S. 434 ocb Prey.
45, sid. §44.
103. 5. Borde ej ordet apposition, som uttrycker dt
förhållande, utbytas emot ap p osi tio nsord? ‘
Äfven i några andra punkter, som ’ utrymmèt ej bar
HH-låler oss att påpeka, afviker förf. från Hr Svedboms behänd*
Bng af satsen; men alldensfupd Hr $:s förtjenstftilla sats lära
år den lärobok, som numera allmänt begagnas vid
undervifc-riirig i modersmålets grammatik, torde ref. böra anmärka, att
om man icke godkänner de af Hr 11. i hans allmänna riatsfära
följda gruridsatser, detla alldeles icke gör boken mindre
HirtipKg att begagna såsom Latinsk Grammatik, aildensttvnd
förf. undvikit att i framställningen af Latinska syntaxen
använda den nya, i Inledningen utvecklade terminologien.
’ § §6. Obs. Interjektionen o nyttjas ej vid simpelt tilltal, utan
vid ett med beondrari, förvåning, harm etl. dyl. förenad! utrop.
143. Anm. I. ”Stundom sättes Fut. exact, i st. f. Fut.
simplex, for ätt uttrycka skyndsaniliet.9* Väl kan man någon
gång deri inlägga begreppet af skyndsamhet, men dock ej
alltid: snarare innebär detta tempus, just derigenom att
handlingen framstaIles såsum i framtiden fulländad, bibegreppet af
v«s»beten «hu de»s inträffande. Delta begrepp finna vi äfven
i de ställen, der man vid första påseende kunde’tro sig’se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
