Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sil
•ck obeslutsam, fållar dock aldrig händelser ock deras
intryck med lätt sinne; bon lider deremot myckel i sina
bättre stunder, då bon öfverlemnar sig åt reflexionen,
sjelf-pröfningen. Att förf. alltför sällan låtit läsaren se Edith
sålunda ”gå till sig 8jelf”, är en brist så mycket mer märkbar,
som förf., genom en dylik mera ulförlig själsutveckling, bada
gjort det klart, ej allenast för läsaren, utan äfven för sig
qjelf, att Editbs nyckfullhet icke är lättsinne. ”Det är
fåfängan, som föder lättsinnet”, säger förf. om Julia i den
nyss nämnda novellen; men Edith är, om ref. eljest rätt
förstått denna karakter, icke fåfäng, åtminstone ej till sitt
grundlynne. . .. Förf. bar säkerligen äfven tänkt sig allt dalta
så som vi fattat det; men bon har under utarbetandet
kommit att förvexla dels orden, dels också stundom begreppen,
i det bon verkligen någongång låter Edith framstå som
lättsinnig, t. ex. vid festen pä Dagby (bofrättarådiunans gods).
Det är hofrätUrådinnans födelsedag, som firas med en lysande
maskeradbal, som dock husets nye måg, gretVe Herrman, i
sin 8jukligbet ej kan, ej vill kivista. Men fästmön, den sf
honom afgudade Edith, deltager med ungdomens bela lifligbet
i dansen och glädjen, ocb glömmer sin lidande grefve. Det
var en nyck, en omvändelse i fullkomlig konscqvens med alla
de föregående, att denna afton undfly ”ledsamketen och
ensamheten med fästmannen”, att, trots modrens påminnelser,
ej vilja besöka honom en stund i sjukrummet: bon ville ”taga
sia skada igen för de tvenne månader bon helgat åt sina
pligter”; men det är onekligen lättsinne, ett oförlåtligt
lättsinne att, medan ban derinne lider och suckar, kunna
öfver-lemna sig utan återhåll åt de yrande nöjena. Aler en af
’dessa felaktigt eller otillräckligt motiverade teckningar, som
så lätt kanna missförstås och skada!
1 öfrigt är teckningen af Edith sann och lärorik. Det är
en qvinnospegel, som förtjenar att framhållas för mångens
ögon, särdeles för uppfostrarns och oppfostrarinnans.
Editbs syster Olga är åter en af dessa qvinnor, hvilka,
genom uppfostran uteslutande för sällskapslifvct och salongen,
blifva kalla, egoistiska, koketta; hon är en trogen afbild af
modren, ehuru hon saknar dennas karaktersfasthet. Olga
låter af ett flyktigt tycke, underhållet af falskt smicker,
förleda sig att ingå äktenskap med en aflägsen alägtinge, baron
jibbe Linden, som blir henne otrogen och med hela sin
före-gifna kärlek ej haft annan spekulation än på den rika
hemgiften och arfvet. Emellertid dör baronen, och Olga knyter
nu ett nytt äktenskap med — grefve Herrman, Editbs fordne,
frånskiljde fästman. Detta systrarnas ej fallt naturliga byte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
