Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»f. makar, — en reiftirntfct w från ”Jungfralorml1’, **•- ‘Ir nlbv
någon. betydelse, så för handlingens gång ocb utvcéMtag mnté
for den inneboende idéens framträdande.
De onödiga episoderna, ocb i allmänhet den alltför ut**
tänjda berättelsen, — ett hofvtvdfcl i fru C:# författarskap y
^ ger ej någon hög tanke om den inspiration* som leder
föuf. vid utarbetandet; om ock rätlvisligcn mista erk«nnesr
att detta uttänjande al händelserna ocb karak tereskitdringarnoy
till födj« af förf:s ovanliga talang i kompositionen*, ej förtagar
det ringaste af intresset. Så är här kärleksförhållandet mel~
lan Edith och Hehner (den förr omnämde brobs förval te re») y
visserligen bnfvodpunkten, kåde i intrigen ocb i det »jÖl»tifr
som här skall «M vecklas y ocb alltså värdt förf:s ock läsarena’
synnerliga uppmärksam bet; men dessa ideliga möten af samtal
mellan de älskande, hvilka dock. begge äro för stolta» att
Öppet yttra sio kärlek till h va ra tid ra, — dessa ständiga
kär-leksbändeher, säga vi, vid bvilka dock bandhagen aHtjemt
slär stilla, hafva åtminstone på rek gjort ett ingalunda för*
delaktigt intryck. Denna anmärkning gäller hafvocKsahhge*
lista Doken, med rubrik: ”Den fria Fliekan” (Edith), so»,
till sin karakter, är här alltför vidlyftigt exponerad*, ksnn
bon träder i handling. Då man slutar denna Berättelsens
första afdelning, vet man om Edith ej annat än alt — kon är’
nyckfull. Dertill beköfdes deck icke e» så vidlyftig exposé.
.... Då kade läsaren hel dre sett, att det spriddes någon
klarhet i det dunkla förkållandet nanlkm //ebner, å ena sidan,
samt Edith, Olga, mamsell Octavie (Olgas guvernant)* ocb
fru Aurora sjelf, — bvilka alla tyckas vara ömt intresserad^
för den älskvärde bruksförvaltaren. Fr» G. vet dock, bättre
än någon annan, att konsten att spänna ocb underhåll»
läsarens intresse ej består deri att i ett töcknigt dmfeel svepa
händelsernas gång ocb mre motiver.
Emellertid finna vl vid slutet af lista Boken (Dol; I.
sidd. 200—202) en detalj» t veck ling af förkållandet m elten
llelmer ocb Edith, den dep är tern ligen upplysande och dertill
högst fortjenstfullt utförd af förf.: det är vid döpeteeakten
hos Baron G. på Ramsvik, der Edith afslår att som fadder
”stå emot” Helmer. Dennes på en gång stolta ock medlid**
samma blick och Ediths själsklämma, — sit venia verbo! —
då hon under ceremonien möter denna blick, säga mycket.
Här röjes samma konseqvens, hvarmed det hela är tecknad!,
ty Ediths förhållande till Helmer bar alltigenom varit fram-’
kalladt af en inre, dold, men brinnande kårlek. Det är
Ediths medfödda, eller åtminstone från barndomen närda, för
henne sjelf olyckliga oförmåga att stadga omdöme ocb be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
