Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prä .fP kortar* form: sokidjtm* åMdeim*2 HypU» fcléetow
den mellanliggande stafvelsen de? Hr Munch och de
embels-bröder i Christiania, som med honom dela lika öfvertygelse,
|qrjo fqr alRid hlifva oss skyldiga ett nöjaktigt svar på denna
fråga. Hvarfqi e skulle det ock vara omöjligt och ”synas föga
troligt” i Qötiskan, hvad som ar hade möjligt och verkligt i
SauskcU, ait siedelst hjelpverbum hilda alla svaga præteriter?
(luril anviidiqr icke Engelskan ännu i denna dag sitt verbum
do för att, jemte* andra periphrastiska bildningar, periphrastiskt
hilda sitt præteritum = imperfeetum? Ett likartad t
bildnings-*Ätt fÖr det Svenska præteritum är ock i hvardagsspråket
ingalunda okäpdt och främmande, t. e\. ”skr tf va (fjorde han som
kçn knvT\ i st. f. ”han sk ref som en karl”, o. s. v. Af denna
vidl utsträckta öfvereusstämroelse, som till och med kau
upp-spåras i Grekhkan och, ehuru med ett annat hjelpverbum,
äf-yøH i Latinet, vill del synas ovedersägligt, att Götiskan icke
keller varit lo 11 lös. Ref. följer således den vanliga asigten,
fullständigast uttalad af Ropp i hans Vergleich. Gramm, s. 8G6
o. följ,, enligt hvilken ett verbum med betydelsen göra
verkligen ingiitt i nämda tempusbildning. Det ifrågavarande
Götiska verbets primitiva utseende känner man ej, ty det bar,
S&SOUI Verbum, i språket gått förloradt; men derivaternn deds
4d*4)» dedjft ( dådare) finnas ännu qvar i vissa composita,
så-sum missa de di (missdåd), vaidedja (missdådare) ; och här hafva
yi att uppsöka den äskade verbalstammeu. Omöjligt är
visserligen nu att uppgöra, huru verbet egentligen hort heta i
Götiskan ^ att det fullständigt hetat didan, dad, didans,
derom kan ref. svårligen öfverlyga sig. Att det utgjort någon
mellanform mellan det Sanskritska dadhämi = ri&q/uê, dadhâu,
(dhdnas) *) pyh det Tyska thue, that, ge-than, endast så
mycket synes säkert, men all närmare bestämning låter bär ej
verkställa sig. Af ofvanstående är emellertid klart, att den
yanliga åsigteq angående præteriti-bildningen i Götiskan har
vida bättre och pålitligare grunder för sig än den af förf.
följda, och bör följaktligen också ega ett afgjordt företräde.
Att den Götiska participial-ändelsen -j>s, motsvarar den
$anskrit8ka ändeisen -tas, Lat. -tus, har Bopp på anförda
ställe så klart och tydligt ådagalagdt, att ref. dervid ej
be-böfver vidare uppehålla sig.
Af hvad, som bär ofvan Mifvit sagdt om
verbalbildnin-gen i den så kallade svaga konjugationens o:ne specialformer,
–––––-!–-— j V*
*) Grimm antager ännu i det nyaste alster i sin "Geschichte dir
deutschen Sprache’*, sid. 888, sanskritverbet dada mi = didco/us såsom
hjälpverb (Hr ifrågavarande tempusbiMmng, men, som oss syuev, titan
IMlraekligs bevis*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
