Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afhviHm «rigeodtrs egetUligoti liggm tfN grund für den andra,
slM alla nist« UrlfdiM Ma något ofvanför figg*ftde} följe*
ock nu, att sådana formtr, sem sätbo^da, salbo» i~ps, i st. t
Måo (hv mIbo-pt, på intet vis kunna, efter ref» fatlkomlfg*
uArertygtlse* såsens fårklaringsformer godkännas.
Mot den1 åsvgt, som ytterst ligger till grund för de så
kallade starka verbernas klassificering efter vissa
regdmis-•v vekalsbiften, t. ex. i Svenskan: brinna, brann, brnnno,
brunn vt; glfva, gaf, gåfvo; stiga, steg, stigit; gjuta, göf,
gjutit; draga, drog, dragit, etc. . . . bar af Bopp något
ganska väsentligt blifvit anmärkt, men förbigås hör, såsom icke
röraad# ferfts bok allena, utan ”^&/m*fs”-theorien öfverhofvud
tageb, med hvilken, för att ej ytferKgare öka omfånget af
denna umnålaa, vi no ej sysselsåtta oss. Endast det vine vt
kaåra sagt, at! sådana verber, som: ulan, ol, olum, «mW,
föda; anan, on, onnm, anans, andas, m. i., ieke, såsom förf.
påslår, baft ett ursprungligt u rst. f. o i præteritum, och ieke
keller i något annat ”oprindeligt^’ tillstånd behöfva tankas flet«
torade såsom »titan, stal, stel um*, stuktns (sfjåla); utan kok
atafven a i præteritum af dessa verber är ganska regelmässigt
uppkommen genom förlängning af ett ursprungligt a. Beviset
bfirfor lemoas det med anan både till stam ocfa betydelse ftttlr
komligt identiska Sanskritverbet antmi, som » pr«t. (perf.)
betor åna s Götiska on. Hvad åter participium anan» m. §.
angår, så är a i stamstafvelsen der Ifven radikalt. Vi god^
kinna således icke förf:s antagande af ett ursprungligt tr i st.
f. «, kvarken för den ena eller för den andra af dessa
kreer; med större skal skall man lunna påstå, stt den
rérbsl-klass, som verbet »tilan, stal, »telnm, stulans representerar,
ursprungligen haft « Ull stamvokal öfveraHt, och ieke blott
i prmt. sing., der den ännn såsom sådkn> år bibehållen. Når
allt nemligeu kommer omkring, torde vid1 en ny klassificering
•f de starku Götiska verberne, de nu i sista klassen både af
ffivf; seb andra upptagne alan och anan m. fl; i sjelfra verket
blifva uppflyttade till den första; Jfr Bopp, Vergl. Gramm,
sid. 842 o; följ.
Huru långt en grammatikalsk tbeorv kan förirra sig, då
den är byggd på blott och bart abatraltioner, som sakna hk
atomsk basis, derom kau man få ett begrepp, då mon
be*-traktar förf», sammanlikmng af deklinatrons^ändeisérna. För
slt fån sitt starka dekliautionssystem i fullt symmetriskt skick
bopar förf. vokaler på vokaler, så- att läsared ett ögonblick
tror sig förflyttad’ till Otabeili eller BlUslandfet bland* den rike*»
dom på vokaler, som i dessa länders språk säges vara
rådande. Isynnerhet kalva dfe feminina? ftiHitantivem tlH öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
