Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H»
flöd blifvit försedda med denna utstyrsel, som betes rara den
ursprungliga. Så icke nog med, att nominat. plural, af orden
giba (gåfva), ansts (ynnest, nåd), handus (band) skolat beta
gibaas, ans tiis, handuus, i st. f. g ib os, ans teis, handjus, utan
genit. plural, af dessa ord får till ocb med följande utseende:
qibaaää, anstiiää, handuuää i st. f. de simpla ocb allena
brukliga formerna: */iåo, anste, han dive. Vore författarens princip
i allo rigtig, skulle den väl ock gälla högre upp. Formen
gibaas — gibos bar bland de nu nämnda fingerade formerna
ensam skäl för sig; de öfriga fingerade formerna hafva intet
annat ändamål än att tillfredsställa den abstrakta föreställningen
om deklinations-ändelsernas förment ursprungliga parallelism.
Hådfrågar man deremot verkligbeten, får saken ett annat
utseende. Orden ansts ocb handus, likasom maskulinerna gasts
(gäst) ocb sunus (son) följa en helt annan deklinationsprincip
än ordet giba och maskulinet dags (dag). Då de sednare
orden deklineras utan det så kallade guna, t. ex.: dag-s,
dagis, dag-a, dag, dag; plur. dag-os, dag-e, dag-am, dag-ans;
giba, gibos, gibai, giba; plur. gibos, gib-o, gib-om, gib-os,
så deklineras deremot de förra, enligt guna-principen: gast-s,
gast-is, gasta, gast, gast; plur. gast-eis, gast-e, gast-im,
gast-ins; anst-s, anst-ais, anst-ai, anst; plur. anst-eis,
anst-e, anst-im, anst-ins; sun-tts, sun-aus, sun-au, sun-u,
sun-au*); plur. sun-j-us, sun-i-ve, sun-um, sun-uns.
Likaså ordet hand-us. Hvad finnes här, som berättigar förf. till
den af honom uppställda parallelism? Ref. nekar ej, att här
finnes ganska mycket gemensamt, men den kompletta
parallelismen, hvar finnes den? Lika litet här som i Sanskrit eller
något annat bekant språk. Icke heller kan den genom
konstens åtgärd någonsin tillvägahringas, utan att begå öppet våld
både mot språkbruket och de kända bildningsreglorna för
öfvergångsformationer. Man kan väl förstå, huru t. ex. af
Sanskritordet sunavas (söner) kunnat i någon öfvergångsform
bli sunivas, ocb dernäst, genom bortkastande af a,
omedel-barligen sunjus; men alldeles oförklarligt är, huru af sunavas
kunnat bli sunvus, sunuus och sedan sunjus. Huru
genitivformen sunive uppkommit, antingen direkte af sunjus, eller
på annat vis, derom kunna vi ej meddela något till fullo
be-stämdt, men man må vrida och vända huru som helst,
omöjligt kan man på något antagligt sätt, af kända former och
efter kända reglor, till vägabringa en så monstruös form som
sunuuää. Den 47:e sidan i forf:s bok, der detta af handlas,
innehåller så tydliga bevis på förf:s föreställning om språk-
*) Jfr Rapp, Vergl, Gramm, sid. 354 o. följ»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
