Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall man äfven klarligen inse ,att konnten mången gåag.bUf*»
tü för lagt uppskattad, dess frihet förnärmad, dess virrig«
het förringad särdeles genom den föreställningen ftt konsten
skall verka för ändamål, som är densamma främjandet eller,
— när man medgifver den ett visst slag af frihet — att dej
skall röra sig med barnets älskvärda godtycklighet för att
qkäoka åskådaren ett ögonblickligt nöje. Denna föreställning,
ehuru gängse den är, är likväl af så jtlig och, strängt taladt,
tanklös beskaffenhet, att den i granden är föga vådlig för
konstens anseende; ty den kan numera vinna endast högst få
anhängare bland de mera bildade. Deremot gifves dst ett
djupare sätt att underskatta konstens värde och vi skola inom
kort taga detsamma i betraktande. Dessförinnan vill jag
likväl ej underlåta att fästa uppmärksamheten derpå, att det
å andra- sidan gifves en åsigt, som omfatta? don motsatta
ytterligheten och uppställer konsten såsom andens högsta
verksamhet. För att kunna rätt bedöma falskheten af dessa
båda motsatta ytterligheter, var det HP digt att först, $å godå
sig här lät göra, söka fastställa det, medium, b var uti äfvea
här det sanna ligger, hvilket oj lät sig göra utan
enpbite-sophisk undersökning.
Denna ytterliga åsigt om koostens al)t öfverUräffando
herrlighet härleder sig från den Ironiserande perioden i Kon-*
slens och, närmare bestämdt, Poesjens historia. Iroaien
såsom konstens princip var dednçerpd från det Fichte’ska daget
såsom Philosophiens. De ironiserande vitterbetsidkarpe oeh
konstdomarne betraktade konstnärligheten såsom den högsta
andliga verksamhet och konsten såsom,andens högsta yttrings?
sätt. Jag ställer med afsigt konstnärligheten och konsten
just i denna ordning, emedan jeg bar anledning att anse
Iro-nisterna sjelfva hafva utgått ifrån konstnärens, subjektivitet
såsom det första i giltighet, b varefter naturligea följde kenJ
sten, som organ för nämnda subjektivitet, såsom det andre.
Likasom bos Fichte det philosopherande jaget, solgektet var
det som bestämde universum, så antoge äfyen de konstidknra
ocb konstdomare, som utgingo från hons philosopbislta schule,
det konslbildande jaget såsom en mekt, hvilken förmådde oeh
var berättigad att beherrska hela imiyersuxn, bet| den yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
