Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oéh îore verlden, sedlighet oeb religion — allt, som
möjligen kende iodrtgn inom den konstnärliga subjektivitetens
ellt uppslukande hvirfvel, genom alt göras tiH fëfemâl för
dess godtyckliga ombitdning, förstörmg, opp- och nedvänd*
ning. De medgåfvo nämligen det ironiserande, konstbildande
subjektet allt möjligt godtycke, onder namn af genialisk frihet
Siden var Ironiens, ”den gudoteliga Genialitetens” karakter«
Inför dels subjektiva godtycke var ingenting nog heligt för
att kunna besti: ingenting egde objektiv giltighet, allt skolie,
för att erkännäs, helgas af den ironiserande konstens dop.
Denna eekela och dess anhängare drefvo sitt subjektiva
godtycke ända derbän att de förklarade allt icke-konstnär> sitt
förakt, att de i sin exklusivitet hatade slsom en profanuu
vulgus hela den massa af hederligt och förnuftigt folk, som
icke behöfver vata fult derföre att det icke är uttryckligen
skönt, efter deras begrepp, d. v. s. ironiserande, subjektivt,
egoistiskt oek genialiskt. Det var ett slags försök ntt äfven
i den ebristna verldeo etablera en ny konstens kult, som
likväl därigenom var skilj<1 från den gamla, att dess gestalter
ingen objektiv giltighet skulle hafva, utan endast gälla i den
mån, sem de voro genialiska produkter af detta enskilda Jag,
hvilket, strängt taget, var den egentliga gudomligheten. Dut
är här ej stället att leda denne ket rak leise ia i närmare
de-ta jer. Denna konstförgudniag — eller kanake snarare koust-
närsförgudniog kunde naturligtvis ej länge kestå såsom
konst-tbeerieas princip; likalitet som den i egéoskap af drifljftder
Ull konstproduktion kunde åstadkomma några värdefulla
almor. Emedlertid kar den nog fortlefvat i sina prak-
tiska resultater, och toian behöfver ej vara begåfvad med sär*
deles skarp blick for uU i åtskilliga bland samtidens före*
teelser inom konsten uppläeka en fräadskap med den gamla
Ironiens grundsatser.’ En bland dfessa företeelser är den r
våra dagar så högt åkallade virtuositeten, med hvilken deur
koostfilskande allmänheten äaau fortfar att öfva sin afguda^
dyrkan.’ Hvad Ironien är inom konstens tkeori, motsvarnu
af Virtuositeten inöm konstens praktiska ntöfning.
När den Ironiserande vittra Scbölan således betraktade
konsten såsom mennäikonndens högsta Verksamhet, gjdrde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
