- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1849 /
418

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ftf sitt rika kunskapsmål t ieke bar velat förunna das mera k
det gifba. De till reglornaa förtydligande valda talesätt åra
öfversllt ändamålsenliga; endast på ett ställe saknade vi o- ,
gerna Forn-Svenskan, nemligen sid. 88 §. 96. der det heter
99Accusations enm inßnitivo efter verba sentiendi oeh
decla-randi är mycket allmänt, t. ex. ask veit ek standa, fraxinum
scio siare”; här hade vi önskat t. ex. pa skal han sic aUum
götom trolekæn (fidelem — futurum esse —) svœriœ. Vi
hoppas på en icke så aflägsen framtid f då man skall Vinnlägga sig
om Forn-Svenskans herrliga satslära och i allmänhet dess
hela på skönheter så rika språklära med samma ifver och
egna den samma högaktning som de klassiska språken, hvilka
göra oss of)a till hånande främlingar i vårt eget land och
Mta oss skåda med förnämt förakt på vårt ”barbariska” föra-,
språk. Versläran är i öfverénsstämmelse med utvecklingen^
den i nyare tider genom förtjenstfnlla forskningar erhållit ,
på ett klart och åskådligt sätt framställd och letnnar alla
behölliga upplysningar.

Bihanget om Runorna innehåller Runlära och
Run-inskrif-1er, och framter ett nytt och glädjande bevis derpå, att
Ätm-Literaturen ändå duger till något, ja — till myéket för én
lård och skarpsinnig språkforskare som författaren, den der
icke tillhör ett visst skrå, må’det vara historiskt eller
juridiskt, som vid alla sina undersökningar endast frågar, om de
också lem na någon kontant behållning för embetets låda, ulan
är genomträngd af den djupa santfing i Göthe’s ord: ”Was
fcützt ist nur ein Theil des Bedeutenden, um einen
Gegenstand ganz zu besitzen, zu beherrschen, muss man ihn um
sein selbst studiren.” Sid. säger författaren om runan
att det torde vara rättare att skrifva denna runas namn* kœn
ock öfver8ätta det med furubloss, faekla, jemförande denna
benämning med anglos. cén9 tyska Rien9 Kienruss eller
Rien-rauch , norska köhrög, svenska kimrök. Vi tro att ordet
Kien (ghgt. chien, mhgt. Arten), som bör till samma rot med
forn-norska kynda (in-cendere), kyndill, kinda i Kienrauch har
blifvit förblandadt med det plattyska Riem9 svenska Artm
(fu-ligo) och att man först då, när man icke mera förstod ordet
Kiem sade pleonastiskt Riem- och sedan Rien-Rauch, ock att
således könrög och kimrök äro nyare ord, som icke fönnos i
fornspråket. Men då nu för tyska ordet Rahm (ghgt. chans
eller chan)9 mögel på vin och dylikt, äunu i särskilda
dialekter begagnas Raun9 Rohn, Roan9 Raim, Riem, och roten till
Reim är chi9 hvaraf chinan9 framskjuta, så är det ändå icke
sä otroligt att runan jJ betecknade något framskjutande (till
den egentliga kroppen icke hörande) såsom brodd, mögel»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1849/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free