- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1850 /
69

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - E—d. E. Några ord om det tekniska undervisningsväsendet i Tyskland, samt nyttan och nödvändigheten af tekniska läroanstalter i allmänhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

slatsmän och lärde var det enda kommunikationsmedlet. Förbi
är ock den tid, då vetenskapliga skrifter uteslutande författa-
des på detta språk. För en tekniker, hvars tid för så många
andra läroämnen tages i anspråk och som till följe deraf icke
skulle kunna medhinna att komma i åtnjutande af den latinska
litteraturens frukter utan endast studera språket för dess egen
skull, kan således detsamma icke vara af större vigt än flera
andra språk. Dermed vilja vi dock ingalunda hafva sagt, att
det latinska språkets studium äfven för andra skulle vara lika
litet: nödvändigt. För alla de vetenskaper som stödja sig på
philosopbisk-historisk grund, isynnerhet för philesopbi, juri-
dik, tbeologi o. 8. v., kommer väl alltid det latinska språket
att blifva oumbärligt.

Man plägar anmärka, att ännedov i det Illa och
grekiska språket är nödvändig för att förstå den naturveten-
skapliga nomenklaturen. Det är sannt, att i botanik, zoologi,
chemi 0, s. v. många tusende namn förekomma; hvilka här-
stamma från grekiska och latinska ord. Men för att förstå
allal: dessa ofta barbariska sammansättningar huru grundligt
måste man icke hafva studerat sitt latin och grekiska? - Utan
tvifvel mycket djupare än som kan medbhinnas af en tekniker.
Och vore ändtligen nyttan och fördelen af att känna alla dessa
namns betydelse så oändligt stor? Man kände derigenom : nam-
net på föremålet som deckias. men icke: föremålet sjelft;
ty sällan eller aldrig har en sammansättning så kunna väljas,
att föremålets definition deruti ligger innesluten. Skulle man
dessutom i detta fall förfara konsequent, så måste den som
beflitar sig om naturvetenskaperna icke blott ega grundliga
kunskaper i latinska och grekiska utan äfven i arabiska och
en mängd andra språk, hvarifrån ofta namn på naturföremål
äro hemtade. För namnens skull är det således väl icke nöd-
vändigt att den blifvande teknikern studerar de gamla språ-
ken, snarare skulle dessa språks studium för honom anses
mer nödvändigt för innehållets skull, för att förstå de gamla
författarne såsom Archimedes, Aristoteles, Euelides 0. s. v.
jemte de vetenskapliga skrifter som ännu utkomma på latinska
språket. Dock hvad de gamla författarne beträffar, så är deras
studium en sak, som närmast tillhör naturforskaren ex pro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 17:05:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1850/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free