Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Litteratur-Öfversigt - [12] Josephi Historia. Ånyo af trycket utgifven - [13] Carlén, Emilie. Romanhjeltinnan. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1214
Bakard, Ast;,; bagare, ot oGraffua, 8 RA gräfta, — 2
Foosz, 8.23, till fots;. att = Adrecht, 8.39; syssla, öndanrt
From, s. 13, båld, mäktig, Smuck,
Försnärt ,: 8, 83; ”Åntingen är Staan (strax på), « ; 46, ställét.
detta ördet beslägtadt med snara, Thenie, s. 2k, (f: pl: neutr.;) dessa.
snära; eller är det ett:i alla upp-= Fréckio, 8:56, hämnas: = =
lagorna förekommande tryckfel för FFV alland , s. 4; Hin! Fö ul
örsuärt, SNS 3 — Ett lån ifrån tyska SS
Ganska, s. 45, (adj.) fullkomlig.
Denna bok, hvars yttre är högst vårdadt, samt er juder
i facsimile alla da träsnitt :m, m. hvilka förekomma uti editio
princeps, skola samlare af Sveriges. vitterhet utan tvifvel skyn-
da att tillegna sig. Detta vore så mycket önskligare,. som en
anmärkning - erinrar oss — ”såvida företaget vinner någon upp-
muntran, ämnar förläggaren låta detta häfte efterföljas af Je
för att sålunda bilda en samling af vår äldre litteratur.”
På detta sätt skulle Svenska Bokgillets ändamål blifva åtmin-
stone till någon del uppfyldt! :- 3 SR
— Vi hafva hört att Hr Levertin ämnar härnäst utgifva Vår
Frue Tider på Svenska, ett arbete af det största värde för
Sveriges äldre kyrkliga historia. Detta blir ett vågsamt före-
tag, och vi tillåta oss derföre uppmana skandinaviska boksåm-
late och arkeologer att till honom inskieka sina namn såsom
subskribenter här på. ae ; GEORGE STEPHENS.
[15] RomanhjeltstgR = Novell Se Emilie Carlén.
(Nytt Originalbibliothek i den sköna litteraturen för år 1849,
AZ 28—349); Stockholm, Östlund & Berling. =
Stilen i detta arbete är icke den hos vår förfatfarinta
vanliga, icke den som utgör ett uttryck af ett poetiskt sinne,
— men detta måhända med afsigt;. Det. ser verkligen ut, åt-
minstone i berättelsens början, som om förf. velat visa, huru
män kan skrifva en roman, — ty ”Novellen” står ju på grän-
sen mellan Roman och Berättelse — att man kan skapa en
bjeltinna, utan att: höja sig på: poesiens. vingar, gr , utan ätt
denna hjeltinna sjelf bli det ringaste poetisk. Att en dylik
intention hos förf. verkligen förefunnits då hon tänkte sic
sin bok, inse vi lika afgjordt, som vi 3 funnit bekeåttkdt
huruledes en dylik tanke, såsom den grund hvarpå arbetet
är bygdt, också inverkar på uttrycket för detta inre motiv,
på hvad man kallar — stil. Och då förf. någon gång här
Sökt nedlägga ett" poetiskt element, är det alltid någoltibg
ST Et härom 3 Grimm, Deutsche Mythologie. 2te Åusg. Göttingen
184 58. J43, 4. — Tyskarne hade icke endast em välant linfetsay;
stducens), utan ”åtven en Väldntaatt (tevfelin).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
