Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so 161
deltaga i arbetet vid ’uppvindning af malmen och ” ”ösningen”
af grufvorna samt lemna den betydliga qvan tet ved’, som äåt-
gick till deras. bearbetning. Anläggningen af vattenkonster i
K. Carl IX:s och i K. Gustaf Adolfs tid var derföre en be-
tydlig lindring äfven för temligen aflägsna. delar af dessa
grufvors” "omgifningar, likasom den först ett århundra e sed-
nare införda bergsprängning med krut i stället för den fö t
allmänna bränningen ledde till en betydlig besparing af or
tens skogstillgång, hvilken förut ansågs så oundgänglig för
dessa verk, att t. ex. en stor mängd at jernverk;- som ASG
inom ett afstånd af flera mil från Stora Kopparberget, måske
för grannskapets skull nedläggas. Privilegiet & koltägt från
flera kringliggande socknar hör för sex af dessa 8. k. ädlare
verk fortfarit ända tills våra dagar. ;
Sveriges. äldsta silfvergrufva, åtminstone af någon. Jes
tydenbet, är utan tvifvel den vid Östra Silfberget i Tana
socken af Dalarne, hvars egare och bearbetare ofta förekomma
under benämningen Silfbergsmän vid sidan af Kopparbergsmän
och Jernbergsmän från nämda landskap i urkunder från 15:de ,
och början af 16:de seklet; och hvilken troligen producerat
det mesta silfver som före upptäckten af Salberget, såsom
det säges till en betydlig qvantitet af öfver 17,000 skålp.-
årligen, skall hafva blifvit utfördt till Löbeck.
Denna upptäckt eller åtminstone den första allvarliga
bearbetningen af Sala ’grufva tillhör. första åren af 16G:de
seklet. Den var i sin hörjan mycket gifvande, "hvarföre or-
tens förut. betydliga åkerbruk råkade i förfall och det I
belägna Norbergs bergsmän klagade sin nöd för Riksförestån-
daren Svante Sture, alt de ledo stor brist på lifsmedel,; då
allt nu fördes till Salberget, ifrån hvilken trakt de förut haft
tillförsel"). — Dess afkastning är ej med säkerbet känd, men
uppgifves bafva ett år (1306) stigit till 55,260 backe ot
der BR. Gustaf Vasas tid gaf den vissa är 18000—210008
mark hk ännu 13564 och 13653 9.500, men afkastning
aftog derefter i KR, Johans tid, hvarunder betydliga inst
ningar i följe af oförsigtig Börlang skedde, och den steg,
oaktadt mycken kostnad och a bel nedlades på damm- och konst-
+) Biskop Otto i Vesterås skref d. 2 Jan. 4541 till Riksförest,
Svante Sture, att han önskade efter sina Livia ce få del i Salberget,
och att hans tionde blifvit så sn att då ban ”förr, än det
berg fanns” der fått 5 eller 6 läster, fick han nu ej 3 eller 4 pund. ==
Detta , likasom brefvet af Norbergs bergslag, finnes tryckt af Lange-/ När
bek, Hist. om de Norska Bergverken och det förra sedan i Bellanders’ :
d. 4fb; om Sala silfververks bergsfrälse, Ups. 1781, det sednafe
Hald stars Diplom. Dalek. I: 215. Dess äldsta kända SR
gier äro af år 1535 och åberopa inga äldre. SS
FrEx, IL 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
