Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SS. Ö 10
De oldalian göromål, som förut tillhört dem, uppdrogos nu
åt kungliga embetsmän;,. "kallade stiftsregenter,. sedermera stifts-
Jehnsmend;, stiftsamtmend, hvilka äfven deltogo. i utöfningen
af den andliga domsrätten. Af döomkapitlen fingo fem fort-
lefva, ehuru. ej :.mera i betydelse af biskopsråd..- Kanoni-
-katerne, som nu af konungen bortgåfvos, skulle tjena. till
underhåll. för gamla prester och i allmänhet lärde män. Ka-
pitlen beböllo behandlingen af äktenskapsmål i förening med
lehnsmaenden,: men endast i svårare fall behöfdes biskopens
råd inbemtas. — Dessutom. skulle kapitlen, jemte föreskrifna
gudaktighetsöfningar, upprätthålla en theologisk undervisning,
i det dem ålades att: underhålla en lärd man, som kunde
föreläsa öfver: den. Hel; Skrift för kanikerne,; skolungdomen
och förståndiga borgare, Denna återstod af kapitel-inrättnin-
gen förföll allt mer och mer och upphäfdes slutligen alldeles.
"IT andeliga mål fortforo presterne att vara underkastade ande-
lig domsrätt, som utöfvades. af. prosten och biskopen i lehns-
mandens: närvaro; vad. derifrån gick till konungen och riks-
rådet. Men om således: statsmakten -tillegvat sig mycket af
kyrkostyrelsen; så .egde dock kyrkan ännu några fria ele-
menter. Dit böra national-kyrkomötena, hvilka förekomma
ända till suveränitetens införande; genom ett tyst samtycke
-egde dessa rätt att gifva liturgiska och - disciplinära bestäm-
melser; som. ansågos gälla för bela kyrkan, och utgjorde så-
lede. en slags högre instans. öfver biskoparnes dioeeesanmakt.
Dessutom. bibehöll danska kyrkan. den fria valrätten. Om bi-
skopsval är ofvan nämdt; äfven prostar valdes af presterna i
hvarje bärad. Rörande bye koherdeval stadgar ”kirkeordinantsen”,
att när en tjenare uti någon kyrka behöfves, så skola, efter
föregången flitig. bön, de bästa af: kyrkan på den menige all-
moges vägnar med prosten utvälja den de akta beqväm der-
till, hvilken sedan skall af superintendenten förhöras om: sin
lärdom och förstånd. Sedermera genom Ribe-artiklarne 1542
förändrades detta så, att socknemännen skulle utse sju de
äldsta och mest aktade män, hvilka med prostens råd och
samtycke skulle välja sockenprest. — Det fria prestvalet led
emellertid stort iotrång genom. adelns patronatsrätt. Huru
danska kyrkan sedermera, särdeles efter: suveränitetens in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
