Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
"förande, alltmer: afvek från dessa fria grundsatser: och under-
ordnades statsmaktens styrelse, hörer ej bit att berätta.
I Sverige bedrefs reformationen något annorlunda. : Vis-
serligen : vände sig konungen äfven här förnämligast mot bi-
skoparnes verldsliga makt; de förlorade sin plats i rikets råd;
sina fästen, en. del-af sina inkomster; men under allt detta
sökte: konungen undvika skenet af att vilja införa någon-ny
lära ’eller göra andra förändringar än hvad rikets tarf ound-
gängligen fordrade... Derföre: fick: biskopsembetet till en början
gqvarstå, men dertill utsågos män, som kunde bidraga till refor-
mationens utbredande.” Anmärkningsvärdt är; att af de män.
som här i Sverige begynte läroförbättringen, var Laur. Andrexe
arehidiaconus, således redan på en ganska hög plats inom ka-
tholska hierarkien, och: Olaus Petri äfven anstäld vid dom-
kapitlet. i Strengnäs; och om -man genomläser namnen på dem,
som- deltagit. i Örebro: Concilium 4529, skall man finna, att
"reformationen redan då haft många anhängare bland det högre
-presterskapet. Äfven. detta torde i sin mån hafva bidragit
dertill, att. de. högre. kyrkliga. värdigheterna fingo qvarstå.
Under en ’sednare del af sin regering , och dan inflytelsen
af. tyska rådgifvare, synes. Gustaf I. hafva velat inskränka .el-
ler upphäfva. biskopsembetet; och: fullkomligt. underordna: kyr-
kan «under statsmakten genom tillsättande af en slags: kultus=
minister, kallad; ordinator: eller superintendent, och verlds-
liga herrar till konservatorer eller religionsråd i landsorterna,
Lyckligtvis fick, denna plan ingen. varaktighet; dock känna vi
alltför. obetydligt om kyrkans styrelse under sista delen af
Gustaf I:s regering, för att kunna redogörarför de förändrins
gar,. som. blifvit vidtagna. Det veta vi, att -biskopstiteln ut-
byttes mot den af Br dinan a och. att de större stiften: dela-
des, men icke, huru :stor myndighet lemnades: Srdinarigrna
eller i allmänhet, huru kyrkostyrelsen förvaltades. |
Början: af Johan II:s regering. var. för kyrkan Ijoklie,
och brukade, jemte slutet af Gustaf I:s, sedermera anföras
såsom mönster för: en välordnad kyrkostyrelse. Den: gamle
’erkebiskopen Laurentius Petri lefde ännu och krönte sin långa
och välsignelserika verksamhet med utarbetandet af Then Sven-
ska Kyrkoordningen, tryckt 4571; ettsarbete; hvars förträff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
