Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
lighet: samtid” och efterverld med vördnad. erkänt. Men efter
bans kort: derpå inträffade död” begy ’€ konungen alt arbeta
på sina’ egna reformationsplaner i motsatt syftning. Laurentii
Petri kyrkoordning utbyttes mot en ny, och striderna om
Liturgien : bragte hela svenska kyrkan åter i "oordning. Bi-
skoparne’ återfingo en: del åtminstone af den”yttre glansen,
som förr utmärkt deras värdighet; en ’katholsk hierarki kunde
dock ej återinföras, ty den grundval; hvarpå den varit bygd;
folktron, var undergräfd. Skulle en hierarki återställas ge-
nom: kunglig makt, så måste den ock beqväma sig att blifva
ett verktyg för konungamakten. Och Johan II, med" allt sitt
nit för ceremonier och yttre prål, var ingalunda en så lydig
kyrkans son, att han ville återgifva åt henne dess fordna
ställning. Han ville sjelf despotiskt herrska öfver kyrkan; lik=
som han försökte göra i staten. Derföre dref han den sat-
sen, att presterna skulle vara sina biskopar, dessa åter erke-
skopen undergifne "); och drog försorg om, att ingen gen-
sträfvigj och omedgörlig man skulle uppböjas på erkebiskops-
stolen. Under: det han sjelf vacklade mellan olika trosbekän-
nelser, fordrade han, : att presterna skulle följa hans öfver-
tygelse; och förföljelser, fängelse, afsättning drabbade de mot-
sträfvige. "Den framgång liturgisterne hade skulle möjligen
kunna bevisa en reaktion i tänkesätten mot det ytterliga re-
formationsnilet, sådant det t. ex. visat sig i G.: Normans plun-
dringståg ""); men utgången visade likväl, att om ock en och
annan öfverdrift ogillades, bade dock reformationen slagit för
djupa rötter för att kunna uppryckas af en despots nycker.
Genom Johans död återfick reformationen för alltid öfver-
vigten och bekräftades kort derefter högtidligen genom Upsala
mötes beslut. Från denna stund egde vi således en allmänt
och offentligt erkänd evangelisk kyrka, och det är denna
kyrkas författning under tiderna närmast efter Upsala möte
och till Carl XEs regering, som vi skola söka att i det föl-
jande teckna till sina grunddrag. :
Men en sådan teckning är ej så lätt att göra; ty ännu
voro på långt när ej den nya kyrkans alla förbållanden lag-
+) Stadga om Konungsl. och Furstl. Rättighet. Stiernman RÅB. I.
++) Se derom H. Järta i K. V. H. o, A; Akademiens Handl. XVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
