Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
ligen ordnade; och det: dröjde länge, innan de: blefvo det:
På Upsala "möte bade: visserligen den gamla, af Laurentius
Petri författade och 1574 tryckta kyrkoordningen åter blifvit
antagen till eftérlefnad.. Men: det var läran och ceremonierna,
som :hufvutlsakligast togo tidens uppmärksamhet i anspråk;
om kyrkoförfattningen blef föga eller intet handladt. Hyrko-
ordningen: är också i detta afseende på långt när ej så nog-
grann och bestämd, som vi nu: fordra att en lag bör vara;
den innehåller föreskrifter för gudstjensten och ceremonierna
som förklaras och försvaras ur kyrkohbistorien och lärobegrep-
pet; den innehåller: visserligen också mycket om biskopars
och -presters embete och skyldigheter, men inlåter sig föga i
detaljer; den nöjer sig med att angifva grundsatserna, ej bin-
dande den kristliga friheten genom reglementariska föreskrifter
för tillämpningen. Följaktligen blef tillämpningen olika på
olika ställen: och tider, och man sökte genom en mängd sär-
skilda författningar i de särskilda stiften förfullständiga den
allmänna kyrkoordningen. Denna: ofullständighet i den ge-
mensamma lagen, denna mångfald af särskilda= författningar
gör det svårt; om- ej omöjligt, att i en gemensam bild fullt
noggrannt återgifva den svenska kyrkans författning under ti-
derna närmast efter reformationen — ty just denna delarnes,
de särskilda stiftens, sjelfständighet är dess mest framstående
karakter. För öfrigt är det ej: just säkert, att allt, som be-
slöts på ett prestmöte, eller anbefaldes af en biskop, derföre
blef satt i verkställighet, isynnerhet om utförandet ej berodde
på presterna ensamt. Det hände till och med, att regeringen
yttrade tvifvelsmål om sjelfva kyrkoordningens giltighet”), och
adeln: visade ännu amindre top nete att underkasta 5 kygke
") Se ”Examen öfwer ÅR aber. som. dt och hecluthett
bleff i Upsala på thett åbr 93 thenn 20 Martij. Ställt af H. K.
M:tt sjelf” hos Bexell: Bidr. till Sv. Kyrkans och Riksd. Hist. I
130. Gustaf Adolf säger i ett bref till Ståthållaren Gabriel Gustafs-
son Oxenstjerna d. 31 Mars 1619 (Riks.Reg.): ”Wij wete icke någon
KyrkioOrdningh wara, som med någon Konungzligh authoritet utgån-
gen och publicerat är, vtan den de sig opå berope, den hafva de
sjelfva sammansatt och af tryeket latet uthgå.” Han hade dock sjelf i
sin egen konungaförsäkran talat om den SA Te och Sämtyeken
sö RE 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
