Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
liga stadgar. Men om också. - derföre vår teckning ej kan
fullt troget återgifva alla förhållanden la stift, så skola
vi: dock söka att framställa de grundsatse som i allmän-
het följdes i kyrkostyrelsen, deras tillämpning, så vidt vi
känna den, och deras ytterligare utbildning under Själtonde
selilets S RS
=I motsats mot hvad som var fallet i de flesta ordr: pros
ebntiska länder, qvarstod i Sverige den gamla stiftsförfatt-
ningen med biskopar. osli domkapitel: Kyrkoordningen fast-
håller dock ej det katholska begreppet om biskoparnes gu-
domliga rätt, såsom -apostlarnes efterträdare och Guds vika-
rier; dew lärer tvertom; att biskopar. från början ej varit
skilda från andra prester, men att deras embete för bibehål-
lände af god ordning sedermera blifvit inrättadt; och ”yvar
thenna ordningen utan tvifvel aff Gudh then helga Anda uth-
gången”, och emedan detta embete för ordningens skull är
nödvändigt, skall det: alltid. fortfara. "Hyrkoordningen synes,
ehuru i obestämda ordalag, yrka, att biskop skall väljas ej
blott af presterskapet utan ock af de inom stiftet boende lek=
män; ty i förtiden hafver varit brukligt, att hela menigheten
valde: biskop; men emedan stiften nu äro så vidsträckta, att
ej alla kunna komma tillsammans ; derföre skall biskopsvalet
öfverlemnas åt ”några tilskickade personer aff elerkerijt och
andra, som j sakene något äro förfarna”; och skulle den
valde sedermera afbida konungens stadfästelse. Hanbända lig-
ger äfven ett sådant erkännande af lekmännens valrätt i det
sednare. stadgandet, att ”clerkeriet med kapitlet och stiftet”
skulle: sätta tre i valet, af hvilka konungen må utse, bhveny
honom. bäst synes”). Vare härmed huru som helst, så blef
stiftets valrätt föga respekterad, ty vanligen valdes biskoparne
på riksdagarne, stundom enligt konungens uttalade önskan.
Att. Gustaf Adolfs koungaförsäkran åter stadfästade kyrko-
ordningens obestämda föreskrift om biskopsval, betydde un-
der sådana : omständigheter föga, och valen försiggingo på
samma sätt derefter som förut. |
+) Förlikning mellan Kon. Johan och Hert. Carl 1587, Sieig
munds Förs. ang. Religionen 1594. SET ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
