Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
Utom biskopen uppräknar kyrkoordningen såsom nöd-
vändiga vid hvarje domkyrka: biskopens official eller prowest
(domprosten), kyrkoherden, skolmästaren, lector theologizxe,
poenitentiarius och sysslomannen. Baazius i sitt ”Inventarium
Eeclesie Suiogoth.” uppräknar dem något annorlunda, och
antalet synes ej i alla stift hafva varit lika. - Carl TX afskaf-
fade archiprepositi- och poenitentiarii-embetena 1604, dock
hafva de ännu någon tid blifvit bibehållna i några stift; dom-
prostvärdigheten öfvergick "sedermera till kyrkoberden vid
domkyrkan. Efter gymnasiernas inrättande blefvo äfven an-
dra lektorer än i theologi ledamöter af kapitlet, och i nå-
gra stift blef det föreskrifvet, att, måhända efter Rudbecks
exempel, i vigtigare fall inkalla pastorer från landet såsom
extra-ordinarie ledamöter. Huru stor myndighet i stiftsstyrel-
sen skulle tillkomma domkapitlet i motsats mot biskopen, är
svårt att säga; kyrkoordningen tillägger biskopen eller hans
official alla hithörande göromål — ja den säger icke ens ut-
tryckligen, "att ofvannämde sex embetsmän skulle bilda ett
kapitel, ehuru sådant af andra handlingar är tydligt. Men i
Sigismunds försäkran angående religionen stadgas, enligt pre-
sterskapets begäran, att biskoparne skulle med hela kapitlets
vetskap och samtycke tillsätta kyrkotjenster, äfvensom kapit-
lets deltagande för öfrigt i stiftsstyrelsen omnämnes. Dock
war derigenom ingenting föreskrifvet om "det sätt. hvarpå
ärenderna i kapitlen skulle behandlas, eller om gränsen mel-
lan biskoparnes och de öfriga kapitelmännens makt; den synes
hafva berott på hvarje biskops personliga kraft och anseende.
Emellertid insågs nödvändigbeten af bestämda stadganden här-
om, och flera arbetsordningar för domkapitlen eller ”Formee
Consistorii” uppsattes, förmodligen af biskoparne eller kapit-
len, särskilda för de särskilda stiften. Den åsigten, att i
domkapitlen, liksom i andra embetsverk, ärenderna skulle af-
göras genom de flesta rösterna, begynte småningom att vinna
anhängare; det första stadgandet härom, som vi funnit, är i
en samling kyrkostadgar för Vesterås stift från början af den
store Rudbecks förvaltning af biskopsembetet?); der före-
") Johannes Rudbeckius, biskop i Vesterås 1619—1640.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
