Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
skrifves, alt vid: förefallande skiljak ighet i meningar skulle
biskopen ega fyra röster, pastor, ’rectör :scholze och poeni-
tentiarius: hvardera två, hvar och en af "de öfriga capitulares
en röst. Märkvärdigt nog, att den kraftfullaste och verksam-
maste af Sveriges biskopar var den, som först gaf sina capitu-
"Jares rättighet att öfverrösta sig, ehuru det torde vara tro-
ligt, att denna rättighet aldrig kom. att begagnas. Exemplet
vann ej efterföljd; då Ax. Oxenstjerna i rådet 1644 klan-
drade, att sakerna i- kapitlen ej afgjordes efter röstantalet,
fick han af erkebiskopen’ Paulinus"): det svar, att sanningen
ej: ”består på pluralitatem votorum”, och att man i kapitlen
"sökte ”öfvertala hvärann med skäl.” Men det är tydligt, att
en ansedd och kraftfull biskop ej skulle hafva svårt, att ”öf-
verlala” unga lektorer, hvilkas framtida befordran till största
delen berodde af honom. : Också hördes klagomål ej blott
från regeringen utan till och med från ledamöter i Upsala
domkapitel : ”att Bisperne ville allt allena regera i församlin-
garne och vara absolute.”: Men å andra sidan kan med fog
sägas, att den tidens: store biskopar, Rudbeckius, Paulinus,
Gezehus-m. fl. ej skulle hafva kunnat uträtta så mycket som
de gjorde; ifall: de varit beroende af sina domkapitel. Kyr-
kans oordnade och obestämda förhållanden den tiden fordrade
"kraftfulla styresmäns fritt ingripande verksamhet. Men: olyc-
kan af domkapitlens obetydligbet i jemförelse med biskopen
var, att, så snart biskopen blef orkeslös, kom stiftsstyrelsen
att vanvårdas, emedan ingen annan ansåg sig personligen der-
före ansvarig.
= Säsom biskopens ombud på landsbygden kan man anse
Prostarne, bvilka han till- och afsatte: Deras embetsgöromål
var, att uträtta biskopens uppdrag, bafva uppsigt på de öf-
riga presterna, bistå dem med råd och handling, särdeles vid
handbafvandet af kyrkotökten, samt sjelfva upptaga och af-
göra åtskilliga dit hörande mål, men förvisa de svårare till
domkapitlet. Dessutom skulle de föra uppsigt öfver kyrvkor-
nas ekonomi, tionde, byggnader m. m., hvarom skulle ran-
+) Laurentius Paulinus Gotbus, invigd till biskop i Skara 1608;
biskop i Strengnäs 4609—1637, erkebiskop 1657-—1646.-—-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
