Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
sakas på "Prölkesten a is härndsböfdingens- och SER
NärvalöÖja os labyst ct SS RNA é
Det är mds alt dessa itirktbmingand lessen sjelfva
abbot i-biskonens band. Capitulares "kunde på sin höjd an-
ses: såsom” hans vällgibvaker prostarne som hans :ombud. Och
det är naturligt att så skulle- vara, ty reformaliban. har i
Sverige utgått uppifrån och blifvit fullbordad af biskopar,
hvilka, i bildning och personliga egenskaper öfverträffande sin
omgilning ; begagnade de medel; som de gamla inrättningarne
erbjödo, för att-så mycket kraftigare genomföra förändrin-
garne. Men: då stiftsförvaltningen - således förnämligast be-
rodde på biskopen personligen, var det angeläget, alt har
med egna- ögon lärde känna sitt stift. och dess: presterskap
och genom personlig beröring kunde inverka på dem, hvil-
kas ej blott förman altan äfven lärare: och föresyn han skulle
vara. Detta skedde genom visilationer och prestmöten:
Kyrkoordningen bjuder, att biskoparne skulle åvligen anäd
en eller två klerker: visitera i stiften, och då de sjelfpa hade
förfall, utskicka sina offcialer med: pågra andra” goda män,
De skulle: då ransaka om presternas lära och lefverne,:-om
religioners och sedernas tillstånd hos menige man; om. sko-
lor, hospitaler och sjukstugor;: och der några ”brister warda
befundne, skola Bisperne them bota och affskaffa; så myckit
them. mögeligit kan wara både medb rådh och dådb.”- Huru
väl: åtminstone några biskopar insågo. vigten af denna omedel-
bara beröring. mellan biskopen, själasörjaren och åbörarne,
bevisas deraf, att Rudbeckius hade innan sin död: två gånger
visjterat hvarje församling inom. sitt vidlyftiga -biskopsdöme,
och Paulinus, ehuru öfver 70 år gammal, då han upphöjdes
till erkebiskop, likväl fortfor all träget -visitera ända upp i
Lappmarken. Dessutom skulle presterna årligen sammankomma
till prestmöte, då biskopen ej blott skulle: ”förmana Cler-
kerijU’, utan ock ”höra, bwadh för saker på färde wara kan.”
Sedermera böllos då äfven: disputationer och andra lärda öf-
ningar; då öfverlades: och beslutades om stiftets: angelägen-
heter, då utfärdades stadgar om disciplinära och andra mål,
då afgjordes äfven stundom befordringsmål;. Prestmötena:voro
under: sjuttonde århundradet af största vigt för presterskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
