Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
dringsmål o. dyl samt arfstvister efter prester finnas hafva
blifvit upptagna och afgjorda af domkapitlen, som dervid dock
snarare kunna sägas hafva begagnat sitt anseende såsom för-
män till att edkonnnå förlikning, än hafva fällt egentliga
domar. > ”Echtenskaps saker ändoch the meer lyda vnder
werldelig dom än kyrkionnes, likwel effter the nu så Tong .
tijdb, nemliga nestan alt sedan öffverheten kom till Christen
troo, haffwa varit under kyrkionnes dom och domare, måga
the ock så ännu bliffwa”, säger kyrkoordningen, och antalet
af sådana mål var så mycket större, som den tidens theo-
loger vidhöllo den stränga åsigten om förbjudna leder, och
ansågo äktenskap olofligt ända till och med inom fjerde gra-
den enligt kanoniska lagens beräkningssätt, d. v. s. mellan
personer, som i fjerde led härstammade från den gemensamma
stamfadren eller stammodren. Dock der svårare fall före-
kön skulle de hänskjutas till öfverheten. :
Största utsträckning vann den kyrkliga domsrätten genom
bibehållande af. den katbolska kyrkotukten. De kyrkliga tukte-
medel, genom hvilka katholieismen sökt upprätthålla disci-
plinen? voro: det större bånnet, uteslutande från all gemen-
skap med församlingen; det mindre bannet, äfven kalladt för-
budh, uteslutande från nattvarden; ”opinbara Skript”, offent-
lig botgöring; och ”löndaskript”, i tysthet ålagd och fall-=
gjord botgöring: Det hemliga skriftermålet synes snart nog
efter reformationen hafva kommit ur bruk. Uppenbar skrift"
var det egentliga och vanliga tuktemedlet; endast den, som
hårdnackadt vägrade att undergå densamma, kunde med rätta
bannlysas , och en bannlyst kunde endast genom undergående
"af uppenbar skrift åter försonas med församlingen. Den ur
sprungliga betydelsen: af uppenbar skrift, att den, som ge-
nom något brott åstadkommit förargelse, skulle, såvida han
ville åter upptagas i församlingen, offentligen bekänna sin
synd, betyga sin ånger och bedja om församlingens förlåtelse,
hade naturligtvis försvunnit, sedan det ej längre stod hvar
och en fritt att vara eller icke vara ledamot af församlin-
gen; ty iu kyrkobot således ej ae at I Siels >
5 af hans ost efter förkningt äte antog helt. S .
Frey. IV. AR -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
