Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2411
ock ingen bannlysas för några ”werldzligha saker skul, såsom
för geld eller annat sådant, vthan allenast för groffva laster
och ’misgerningar” ; emellertid synes af upprepade förbud, att
de; som förhböllo presterna deras inkomster, ännu länge bru-
"kade bannlysas, eller åtminstone uteslutas från nattvarden;
och detta var till och med i trots af de allmänna lagbuden
anbefaldt i Vesterås och Skara stift"). "Den större bannlys-
ningen synes dock efter reformationen hafva kommit ur bruk:
Alla "brott, som kunde hänföras till något af de 10 bud-
orden, ’ ansågos såsom underkastade kyrklig näpst; isynnerhet
om brottet enligt verldslig lag var lifssak, men den brotts-
lige blifvit förskonad från dödsstraffet. "Om dessa laster och
brott voro: af den beskaffenhet, att der ”i re rätt och
lagh icke är satt straff och bötber uppå”; så skulle klerkeriet
sådane förargelige. syndber förtaga, och så mycket them är
mäst" möjjeliget afskaffa, och ther till bruka sådanne alfwar
och plicht,; som i then trychta kyrkiooordningen författat är.”
Men om någon af åhörarne ”förachteligen och moötwilleligenr
sträfirer deremot och raasar fort i synden, williandes ingen
kyrkoplicht, boot eller bättring wara undergifven, tå skall
thet på sidstone warda öfverheetene tillkänna gifwit, att hön
genom sitt straff sådana mootwillighet wärier och afskaffar” "+.
Liksom således kyrkostraffet skulle tjena till att komplettera
det" verldsliga , så står å andra sidan det verldsliga svärdet i
bakgrunden, hotande dem”, som ej frivilligt underkasta sig
kyrkobot. Vid en sådan fallständig sammanblandning af and-
liga och verdsliga straff, är det ej underligt att å ena sidan
. verldsliga domare någon gång hänvisade till kapitlen sådana
brott, för hvilka allmän lag ej stadgade bestämdt straff; och
å den andra, att Sferlshiger "domstolar snart begynte ådömma
kyrkobots undergående, hvilket redan 4620 var brukligt.
”Hyrkionnes dom föra wel alla kyrkiotienare; dock hvar
hermedh någor swår fall kunna förekomma, them skola landt-
& Acta Synod, Anno 1629 i Vesterås, Nord, Saml. — ”Puncter”
utgifne af M. Paulus Pauli, Eps. Scarensis (1612—1617) et Capitu= —
lares; afskrift, tillhörig professor doktor A. É. Knös, efter en kopign :
i TIER Fyrköbok. EE
ed Artic. Orebr. 1506 hos Stjernmann RdåB,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
