Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
presterna skiuta in: til Ordinarium säger kyrkoordningen;
och på andra. ställen stadgas, att prostarne skulle hvar och en
inom sitt. kontrakt först ransaka om disciplinära mål och bi-
stå kyrkoherdarne i utöfvandet af kyrkotukten. Men under
sjuttonde årbundradet begynte man att äfven lemna Tekmän-
nen del i kyrkodisciplinens handbafvande. Märkligt är, alt
denna förändring synes hafva först utgått från presterskapet 3
ty det första spåret dertill finnes i en öfverenskommelse, som
: biskoparove och hela presterskapet sinsemellan ingingo i Ny-
köping 1612, der det heter, att obotfärdiga syndare skola
sättas utur kyrkan ”med prepositi, pastoris och församblin-
gennes domb och samptycke effter Pauli förmaning: drifwer
och sjelfwe them uth ifrån eder, som onde äro” ; dock an-
sågs församlingen vara kyrkoherden helt och bållet under-
ordnad, ty det tillägges, att ”hvar församblingen icke giör
pastori bijståndh, skall kyrkiotjensten them warda förnekt,
till thess tbe sig rätta och bettra.” Af gammalt hade i sven-
ska församlingarne funnits kyrkoråd, som med kyrkoherden
fört uppsigt öfver sedligbeten; denna inrättning upplifvades
nu så, att vissa ”soknens embetsmän” under namn af kyrko-
värdar, äldste, sexmän; rotemästare, byvaktare, hvilka väl
egentligen haft ekonomiska bestyr, tillika skulle biträda pa-
stor i uppsigter öfver sedligheten?). Det var således en
grundsats, som alltmer erkändes, att lekmännen borde del- .
taga i handhafvande af kyrkotukten, eburu formen för detta
deltagande ännu ej var bestämd, antingen det skulle utöfvas
af hela församlingen eller af vissa dertill utsedda ombud.
—&) I Skara stift var stadgadt: ”hvilken Pastor sätter ifrå H, Natt-
sord af egenvillighet någon af sitt socknefolk, utan Episcopi och Con=
sistorii eller Prepositi censur, och aldeles utan gode Mäns i Försam-
lingen vetskap och inrådande . . . böte 3 M. S.m. KyrkoB. 10 (13)
Cap. item Westerås Recess.” (Hvarken K.B. eller West.Rec, nämner
något om ”gode män i församlingen”, utan de innehålla blott i allmänhet
förbud mot orätt bannlysning). Denna föreskrift finnes bland ”Några -
nyttiga Stadgar af Episcopo och Consistorio Scarensi författadhe....,
Anno 1647” (kopia tillhörig professor doktor A. E. Knös; enligt an-
teckning skall den vara tryckt i Skara Stiftstidning 1814). "För andra
stift finnas bevis anförda i ofvan citerade dissert. ”Ad Hist. eccl.
Suec. ete” |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
