Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Samma villrådigbet återfinnes i presterskapets privilegier af
år 1650 8. 25, der det stadgas, att presterskapet skall hafva
makt till att hålla sockenstämmor med deras råd, som veder-
bör, och socknens nödtorft fordrar, då församlingen ”anten
gemen eller dess fullmägtige, kyrkovärdar och sexmän, utan
någon undskyllan skola efter kyrkoherdens kallelse komma till-
sammans; . .. då skall rådslås och beställas om kyrkans in-
komster, räkenskap, byggnader o. s. v. och ”hvad mera före-
falla kan i kyrkodisciplinen och andra församlingens åliggande
tarfver. Särdeles skall presterskapet då bafva makt att ställa
dem för rätta, som genom grofva eder, svärjande och han-
nande sig försett, eller eljest genom sabbatsbrott, Guds
ords förakt . . . förargelse åstadkomma, hvilka efter som de
skyldige finnas och deras Iefverne tillförene varit hafver, måtte
tillbörligen plikta och straffas.” Det är bekant, att biskop
Laurelius i Vesterås”) haft bofvudsaklig del i utarbetandet af
dessa privilegier; huruvida emellertid "denna 8. bör tillskrift
vas honom, kan ej afgöras, men säkert är, att han kort
derpå i sitt stift inrättade kyrkoråd "), som skulle upptaga
dylika mål och straffa de brottsliga äfven med penningböter;
men detta ogillades af regeringen genom rikskansleren M. G.
de la Gardie (i ett bref till Lauarelius, 25 Okt. 1667) af två
skäl, ”det ena, att de kallas kyrkoråd, som nytt och ovan-
+) Olof Laurelius, biskop i Vesterås 1647—1670:
’$t) Så säges uttryckligen i De la Gardies bref: ”Emedan Biskop
och DomQCapitel i Westerås funnit för godt inrätta vissa kyrkoråd”;
emellertid beter det i Laurelii kyrkoordning för Vesterås stift (Ergestr,
Bibl.), bvilken är skrifven efter 1664, Lib. II. kap. 8: ”i andra stä-
der (än Stockholm) utföres kyrkoväsendet efter KyrkoOrdningen, och
hafver Pastor i staden ingen makt sitt embete vidare utföra, i det en
part förordna sig ett Kyrkoråd, som de kallat, sluta och afdöma se-
dan efter sitt eget godtycke alt det, som förefaller, och mycket det
som med rätta bör skärskodas och afdömas i DomCapitlet; och hvil-
ken som detta gör, vare underkastad Consistorii rättmätiga dom.” Tyd-
ligt är, att hvad Laurelius genom de anförda orden egentligen ogillar,
är ingreppet i domkapitlets myndighet; med kyrkorådets namn och
vederbörliga myndighet kunde han så mycket mindre vara missnöjd ,
som han sjelf i sin större kyrkoordning, hvilken blifvit till konungen
inlemnad 1659 eller 1665, föreslagit en dylik inrättning och kallar
den kyrkoråd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
