Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
ligt är i stället för de gamla benämningar a
kyrkans sexmän, kyrkovärdar ...
grepp i verldsliga embeter”; ty förbrytels mot eder- och
sabbatsbrotts-plakaten lydde under verldslig dom, = Ungefär
vid samma tid inrättades äfven kyrkoråd i Åbo stift ar biskop
Gezelius; huruvida de funno mera nåd inför regeringens ögon,
är mig obekant. Men 1686 års kyrkolag innehåller derom
ingenting, Man ser häraf, att lekmännens deltagande i kyrkos
tuktens utöfvande alldeles ieke motverkats af presterskapet,
utan tvertom troligen utgått derifrån. Huruvida det någonsin
varit öfverlemnadt åt allmän soekenstämma, torde dock be-
tviflas, ty derom finnes ingenstädes något uttryekligt föreskrif-
vet, hvaremot på många ställen, både före och efter privi-
legiernas utgifvande, det stadgandet förekommer, att vissa
bland åhörarne skulle utses, som med kyrhoherden skulle
handhafva kyrkotukten. Svårare fal! skulle hädanefter, som
hittills, underställas prosten och domkapitlet. Eekmännens
deltagande i kyrkans ekonomiska och andra verldsliga ange-
lägenheter var urgammalt, och utöfvades, såsom vi ofvan i
förbigående antydt, genom särskilda dertill utsedda embets-
män, måbända ock genom allmänna sockenstämmor ”), Här-
öfver, liksom öfver kyrkodisciplinens handbafvande, förde,
utom domkapitlet, prosten närmaste uppsigt, till hvilket ända-
mål särskilda ”Probsteting” voro anbefallda, såsom ofvanföre
är nämdt.
Församlingarnes gamla, redan i "landskapslagarne: stad-
gade rätt att sjelfva välja sina själasörjare, med förbehåll
att den valde skulle af biskopen pröfvas och godkännas och
sedan af honom i embetet insättas, erkändes i kyrkoordnin-
gen. Men författningarne från denna tid innehålla eljest stri-
diga stadganden härom. Vesterås Ordinantia af år 1527 inne-
håller, att biskoparne skola ”besörja sochnekyrckior, tå the
löse äre”, dock med det vilkor, att om de tillsätta ”obequemme”
prester, konungen må utdrifva ”then obequemme, och be-
sörgia kyrekiona medh tben, som bequemb är”; deremot näm-
+) Se härom en uppsats af A. E. Knös i ”Tidskrift för Swenska
Iyrkan”, 1849 h. 4. sid. 9 ov. f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
