Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Litteratur-Öfversigt - [31] Törnrosens Bok eller Fria Fantastier, berättade på Jagtslottet hos Herr Hugo Löwenstjerna, Imperial-oktav-upplaga. Första och andra delen; [32] Almquist, C. J. L. Monografi, samlad och utgifven för att lätta öfversigten och bedömandet af vissa bland tidens frågor; [33] De Dödas Sagor. Med ett föregående bref om den Skandinaviska Nordens betydelse för Europas Fornhistoria. Af Författaren till Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2354
sagda tidsenheter. tillbaka. Äkv
vår frändskap med det galliska y
mit tillfdess ytterligheter. Hos dem hör
och äktenskapsbrott för ingen del till sälls
oaktadt det milda godlynne, som på ett så
karakteriserar: den franska nationen, medan på an |
Kanalen , der lagen ännu tillåter mannen att föra qvinnan
torget och sälja henne såsom en vara, och i Norra Amerika,
hvars seders råhet man icke nog kan bespotta, en kränkning
af äktenskapet lärer vara oerbörd; och tidiga och lyckliga
föreningar för lifvet äro blott en byardagsföreteelse. Det för-
tjenar: tilläggas, - att den så beryktade emancipationen icke är
annat än den städse förslafvade qvinnans vanmäktiga protest
emot det i lagbudet eller tänkesättet fortbestående förtrycket.
Der riheten finnes behöfves ej frihetens karrikator, och detta
förklarar den emanciperade qvinnans sällsynthet i England och
Amerika, der hon, ehuru fri att bandla och sörja för sig sjelf,
dock så högst sällan underlåter att sluta sig till mannen så-
som sin naturliga bundsförvandt. För den som vill tänka och
ej blott: docera torde dessa jemförelser EI Söka sin ark"
värdighet.
Ingenstädes. visar sig Almqvists författarskap. renare ch
älskvärdare än i det lilla, det enkla och, om man så vill,
konkret menskliga. Sådana stycken äro Holsans Evaogellam,
Momuskäns Stod; Lifvets Hjelp oeh hans folkskrifter. Sista
kapitlet af Lifvets Hjelp är en sådan folkskrift.. Dessa blad
torde hafva värmt månget hjerta och lugnat mången själs oro.
En tanke i det sist nämda stycket synes oss här föveträslesvis
böra betraktas, emedan den står i nära samband med förfat-
tarens för andra fall uppstälda fordran på statsmaktens ingri-
pånde i det enskilda. :Han säger nemligen att staten är skyl-
dig sin ungdom undervisning i sådana yrken, som kunna be-
reda den ullen såsom män, äfven med upphäfvande af allt
industriellt tvång. Deraf följer; att staten skulle nödgas att -
hålla undervisning åt hvarje individ, ej blott i ett, utan i de
flesta eller rent af alla yrken; ty Fed skråtvångets upphörande
fyller konkurrensen stundom för en viss tid hekofven af något
särskildt yrkes produkter och framkallar kriser, som för ett ögan:
blick kommit mer än en af den industriella frihetens vänner att
blekna. "Vi skule tro att statsmakten gör nog med att un-
danrödja bindren för sådana kunskapers inhemtande, dels ge-
nom att sjelf anlägga så beskaffade undervisningsverk, dels
genom att uppmuntra deras anläggande af kommuner och en-
skilda. Må” den blott ej anlägga industriskolorna endast för
bibringande af enskilda praktiska färdigheter, utan äfven och
detta fall visar sig klart
n vi ännu ej kom-
tenskapsskillnader
itheterna, och det
skvärdt sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
