Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [52] Raab. Om Statkarlssymet i Sverige; [53] H. H. En blick på Stattorpare-Systemet jemte förslag till Sockensparbanker; [54] Betänkande om vår tids Samhällsfrågor, i anledning af Grefve Rudenschölds Tankar i samma ämne, aflemnadt till Jönköpings Läns Kongl. Hushållnings-Sällskap, af dertill utsedde kommitterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förf. vidrörer derpå som bastigast den nya, för att vara
ärlig, rent socialistiska grundsatsen, att arbetaren bör kunna
blifva delegare i industriella företag, och således utom sin
betalning för sjelfva arbetet, uppbära i förhållande till det
insatta kapitalet en årlig utdelning af företagets vinst. Förf:
är ingen fiende af detta system, endast det tillämpas på ett
ädelt och för arbetaren verkligen båtande sätt. Vi hafva sett
saken blifva ett diskussionsämne vid ett af våra sednaste all-
männa landtbruksmöten, och man har funnit svårigheter vid
dess tillämpning, som vi rätt väl kunna fatta. I fabriksföre-
tag, der kapitalets storlek bestämmer rörelsens vidd och vin-
sten för året kan närmare beräknas på siffran, är det lika så
naturligt som äfven i våra fabriksstäder vanligt, att arbetaren
i rörelsen insätter sin sparpenning. I landtbruket kan ej det
lilla kapital som af en arbetare kunde insättas så lätt göras
fruktbart, ej heller egarens årliga vinst på siffra beräknas,
åtminstone så länge ej landtbruket mer än hos oss är fallet
drifves såsom en bolagsrörelse. Vi lemna derhän om det sed-
nare vore någon lycka, och bekänna att vi, ålminstore under
närvarande förhållanden, nästan tro tvärtom. Men det huf-
vudsakligaste hindret blir dock alltid, att då jordarbetet står
så lågt i värde som det visat sig, saknar arbetaren ju allt
öfverskott, genom hvars insättande i - egendomen ban skulle
kunna göra sig till intressent deri. Och om detta lyckades
honom, kunde han väl med de tunga skatter, som närvarande
trycka åkerbruket, ens påräkna någon dräglig afkastning af
sitt lilla kapital? Vi veta väl, att det på många af våra
egendomar finns en socialism i smålt och liksom på lek, så
att tjenaren utan insats åtnjuter sin vinstandel in natura af
en bestämd afkastning, t. ex. af fjäderfä hvart tjugonde ägg
eller unge. Detta kan dock icke anses annat än såsom en
belöning för utmärkt sorgfällighet oeh redbarhet å tjenarens
sida, och bör såsom sådan uträtta mycket godt, när det til-
lämpas med urskiljning och billighet. ;
" bbDet finns vid stattorparväsendets tillämpning åtskilliga
missbruk, som betydligt aggravera dess olägenheter i och för
sig sjelft. Deraf anför Hr H. H.: Vårdslösheten hos många
jordegare att icke på bestämda tider utlemna arbetarens stat:
Statens aflemnande i underhaltiga varor: Arbetets pådrifvande
med bränvinssupar o. s. v. Förf. föreslår att kontrakten mel-
lan jordegare och statkarlar borde granskas af en kommunal-
auktoritet, t. ex. Sockennämden. Vi tro att det redan skulle
uträtta mycket godt, om alla kontrakter endast registrerades
af en sådan auktoritet, som hade att vaka öfver deras ömse-
sidiga iakttagande; kanske borde de också kungöras från pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
