Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [52] Raab. Om Statkarlssymet i Sverige; [53] H. H. En blick på Stattorpare-Systemet jemte förslag till Sockensparbanker; [54] Betänkande om vår tids Samhällsfrågor, i anledning af Grefve Rudenschölds Tankar i samma ämne, aflemnadt till Jönköpings Läns Kongl. Hushållnings-Sällskap, af dertill utsedde kommitterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4235
dikstolen. Skedde detta, torde öfriga rättsförhållanden mellan
arbetsgifvare och arbetstagare lättare. kunna ordnas, och den
förre tillförbindas att uppfylla sina skyldigheter i afseende
på första och andra punkten. Erbjöde han underbhaltig vara;
borde för denna händelse bestämda värderings- eller förliknings-
män kunna ålägga honom att betala i penningar efter ortens
pris. Så länge för öfrigt minutbandeln i våra småstäder och
på landet, till följe af. klen omsättning Och måhända äfven
falsk beräkning: förnämligen afser att vinna på den fattige,
vore det icke utan nytta om föreningar ipginges mellan flera
statkarlshushåll att tillhopa inköpa sina förnödenheter. I af-
seende på tredje punkten borde det allmänna tänkesättet och
äfven kommunallagstiftningen alldeles förbjuda jordegare att
hålla krogrörelse, och ingen debitering för bränvin till ar-
betsfolk -i gårdens räkningar godkännas. Vi förutsätta att i
allmänhet förbållandet mellap principal och arbetare måste
> ordnas på rättsfot och den paternella godtyckligheten in-
skränkas. Lagstiftningen är skyldig en sådan rättvisa åt den
förtrycktaste af alla samhällsklasser. Dock kan i det mensk-
liga samhället lagbudet ej ersätta det sedliga medvetandet.
Då förf. bland ofvan anförda missbruk äfven anför ”bristande
tillsyn och omvårdnad”, resonnerar han såsom en man af hjerta /
och en kristen, äfven der han synes oss nog mycket fasthålla
begreppet af ett familjeförbållande mellan Jordegare och ar-
betare, och det vore väl om hans ord kunde läggas hvarje
husbonde rätt varmt på bjertat. Såsom ett missbruk anser
förf. vidare ”den vanliga förbindelsen för stattorpare med hel
stat, att hvarje helgfri dag under året infinna sig på arbete
hos jordegaren”, hvarigenom, i det han tvingas att använda
söndagen till arbete för egen räkning, sabbatens välsignelse
måste för honom gå helt och hållet förlorad. Vi hafva i ett
föregående häfte yttrat oss utförligt om söndagens betydelse
för de arbetande ståndens sjelfständighet, moralisk och bor-
gerlig. - Vi glädja oss att hafva vunnit en sådan bundsförvandt
som Hr H. H., och hoppas att helgdagshvilans vigt såsom det
yttersta vilkoret för våra arbetares förbättring i andlig, eko-
nomisk och sedlig målto, ändtligen skall börja att begripas
och behjertas såsom den fordrar och förtjenar.
Ez Det är slutligen i ”den totala bristen för statkarlen på
all tröstande utsigt för framtiden” som Hr H. H. finner den
svåraste och vigtigaste punkten af sitt ämne. Vi tillägga,
den han mest tillfredsställande löst, om hans botemedel också
blott kunna gälla såsom ett palliativ. Vi kunna ej följa ho-
nom i hela sin granskning af fattiglagen med afseende på an-
vändandet af. statfolk; vi upprepa blott vår öfvertygelse om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>