Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [52] Raab. Om Statkarlssymet i Sverige; [53] H. H. En blick på Stattorpare-Systemet jemte förslag till Sockensparbanker; [54] Betänkande om vår tids Samhällsfrågor, i anledning af Grefve Rudenschölds Tankar i samma ämne, aflemnadt till Jönköpings Läns Kongl. Hushållnings-Sällskap, af dertill utsedde kommitterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen från en helt
annan synpunkt än den hittills öfliga.
då ban föreslår inrältandet af sockensparbai
egare som "använder statfolk borde med fattigvi
vande kunna få - för deras räkning insätta den sum
rdr rgs, som den närvarande fattiglagen antyder
hvarje arbetare till fattigkassan årligen afsättas.
den störa sanningen attalad, att den oförvitlige arbetaren har
rätt till bergning, ej blott till nådegåfvor, för sina gamla
dagar. Förk:s förslag till Kö ilanher. utmärker sig för sin
det och enkelhet; bvarje bondförsamling som helst kan
utan ’ringaste Svårislel tillämpa det. Han beräknar, att om
arbetaren sjelf årligen från 18:de året för sig insätter 2 rdr,
och husbonden från det femte derpå följande för hans räk-
| ning årligen insätter dubbelt, skall han vid. 56:te året ega
ett litet kapital af 4350 rdr, som bör skydda bonom från att
falla på fattigvården. Förf. medgifver att hans förslag all-
deles icke är fiendtligt mot ränteföreningarne, som synas oss
vara de medellösare klassernas naturligaste tillflykt, när de
engång hunnit göra sig bekanta med deras fördelar. Tvärtom
tro vi, att den ena industrien i denna väg uppkallar den an-
dra, och att sparbankers inrättning efter förf:s. förslag och
såsom de på många ställen i andra länder blifvit inrättade,
snart skulle framkalla andra nyttiga föreningar mellan arbetarne
sjelfva, såsom sjuk- och begrafningshjelpsföreningar och många
andra. Det bar fägnat oss att förnimma, alt mängden af dels
tagare i Örebro landtbruksmöte, hvaribland många ansedda
jordegare, hyllat en princip, som kommer Hr H. H:s förslag
ganska nära, och vi taga för denna gång afsked af hans lilla
bok med den önskan alt den måtte blifva känd, begrundad
och behjertad såsom den, både hvad reda, Sakkännedom och
ädelt syfte angår, i hög grad förtjenar.
Stattorparsystemets motståndare yrka i allmänhet derpå
att någon jord bör upplåtas åt arbetaren till eget bruk, och
den ofvannämde recensenten af H. H:s skrift anser arrende-
förhållandet vara det enda naturliga mellan jordegare och ar-
betare. Vi skulle snarare vara böjde att anse arrendets be-
talning med arbete såsom en föråldrad, småningom för andra
former försvinnande inrättning. Den som brukar ett frälse-
bemman skall nödvändigt vansköta det, eller åtminstone ej sköta
det såsom det kunde ske, så länge han vet sin förnämsta ar-
betskraft vara herrgårdens tillhörighet. Det samma gäller, fast
i mindre mån, äfven om jordtorparen. Också har i sednare
tider dagsverksskyldigheten i nästan alla stater blifvit afskaffad.
Redan de långa afstånden, som ofta skilja arbetslägenheterna
ckså fir H. H:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
