Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [55] Anjou. Svenska Kyrkoreformationens Historia. Första afdelningen, till Riksdagen i Vesterås 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
Erolle, hvilken, redan fö17 a städers förklarad ovärdig
sitt embete, nu förbannades såsom upphofsman till Stock-
holms Fe och irrade landsflyktig omkring, belastad med
sådant hat i sitt fädernesland, att blotta ryktet om konun-
gens försoning: med honom var tillräckligt att väcka: uppror;
Strengnäs och Skara biskopsstolar hade blifvit bediga genom
Stockholms blodbad, och de män, som GChristiern dit intru-
gat, hade flytt riket, då hans makt föll; biskoparne-i Åbo
och Westerås hade dött 1522. Wexiö- blskåpen var San
och orkeslös och utan inflytande på bändelsernas gång; Lin-
köpings biskopsstol var således den enda, som var beklädd
af en kraftfull och ansedd man, Hans Brask, från hvilken
också nästan ensam motståndet mot reformationen under de
första åren utgick. Hr AA. karakteriserar honom såsom ”en
af dessa män, som utan djupsinnigbet eller omfattande bild-
ning bafva en temligen skarp omdömeskraft, men dennas håg;
debs verksamhet piklad på omedelbar handling. De sky hvarje
tvifvel om den bestående ordningens rätt, ettan detta tvif-
vel förlamar der friska handlingen, störer själens fröjd vid
ett ur klart medvetna grunder och för klårt medvetna syften
bestämdt görande och låtande.”
Å andra sidan framstå, såsom Föfolmationcas förkämpar
under de första åren, Olaus Petri och Laurentius Andrex. Den
förre, en modig och vältalig ung man verkade förnämligast
såsom predikant; Laurentius ’Andrex deremot, redan mädel
åldrig och i kyrkans tjenst uppstigen till värdighet af archi-
diakonus, blef konungens kansler och såsom sådan, enligt
både konungens eget och katholikernas viltneshörd, hans råd-
gifvare och ledare vid alla de första reformatoriska åtgär-
derna; ”en lugn och trygg man men på samma gång djerf
oeh tilltagsen och klokt beräknande.”
En vigtig person i dessa årens historia är äfven Johannes
Magnus, . vigtig derigenom att hans obeslutsambet och svaghet
på hans höga plate förlamade Brasks motstånd och lemnade
Laurentius Ändedr så mycket friare händer. - Drifven af nit
för sitt fädernesland och dess kyrka hade han hemkommit:
från Rom såsom påfvens legat, men fann här förhållanden, som
kan med sin foglighet och välmening men tillika obeslutsam-
het och fåfänga icke var vuxen. Kort derefter utvald till
erkebiskop i Upsala kom han i en ytterligt falsk ställning;
då romerska stolen, hvars intresse han här skulle bevaka,
envisades alt erkänna Gustaf Trolle, hvaremot hans val un-
derstöddes af konungen, som han skulle bekämpa.
: Den romerska stolens beteende i afseende på svenska
kyrkan under dessa år påminner om det gamla ordspråket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
