Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4535
makterna, solen, luftkretsen och elden: en gryning till ett hö-
gre medvetande visar sig redan här, i det de gjorde Talet eller
Ordet (i de flesta fall liktydigt med Bönen), till en gudom-
lighet. Det var vanligen konungens eller härförarens yngre
broder, som vid offret upprepade den metriska böneformeln
eller tacksägelsebymnen. Det är samlingen af sådana hymner
som kallas Zeda. Efterhand gjorde sig offertjensten ärftlig
inom vissa familjer, och Brabminkasten uppstod såsom ett sär-
skildt ståvd, som alltmer tillskansade sig anseende och rike-
domar. Sednare afskiljer sig åkerbrukarnes kast ifrån krigarnes;
alla tre voro af årjafolket och friborne. Sudra, tjenarnes kast,
som för öfrigt hade intet gemensamt med den klassiska forn-
tidens träldom, ännu mindre med negerslafveriet, voro öfver-
vunna urinvånare. Buddbismen var en protest mot det slutna
kastvälde som Brabminerne upprättat, men den herrskande
prestkasten var den för mäktig, och den fördrefs efter långa
och blodiga strider öfver Himalaja och Brahmaputra till Ti-
bet och China, eller öfver bafvet till Ceylon. Buddbismens
rika litteratur, dels på Sanscrit, dels på det dermed nära be-
slägtade Pali, förvarad i Buddhaklostren i Nepal eller på
Ceylon, har i de sednaste åren varit föremål för den lärde
Eugene Burnouf’s skarpsinniga forskning. Buddbas dödsår har
på temligen säkra grunder blifvit bestämdt till 5435 före vår
tideräkning, och är det första kända årtal i Indiens historia.
Redan trettio år förr än Sakuntala öfversattes hade några
blad af en annan orientalisk urkund hos en ung lärd i Paris
tändt en forskningslust, som skulle förbereda åt vetenskapen
utomordentliga eröfringar. Det var Anquetil du Perron, som
af en händelse hade fått i sina händer några efter elt Zend-
manuskript kopierade blad. Zend är som bekant det språk
hvarpå Zoroasters religionsböcker äro författade. Den nyare
forskningen har sig föga bekant om den stora lagstiftaren, dock
tror man sig veta att ban var bördig från Baktrien och lefde i
sjette seklet före vår tideräkning. Moan förmodar att Zend så-
som talspråk tillhörde de nordliga provinserna af de första A-
ehemenidernas välde, och det bibehöll sig ännu såsom kultur-
och religionsspråk , när den arabiska eröfringen 642 e. Chr. med
— Sassanidernas thron störtade den zoroastriska kulten och tvang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
